Kirurgen Johan om sheriffer, skalv och svek

I vår podd berättar Johan också vad Vilda Västern har att göra med moral.

För 25 år sedan var Johan von Schreeb med om att grunda Läkare Utan Gränser i Sverige. Hans passion för humanitärt medicinskt arbete har hållit i sig genom åren, även om engagemanget haft ett pris. Som småbarnspappa åkte han på nolltid ut på akutuppdrag till krigsområden och katastrofer. När ebolaepidemin drabbade Västafrika bad hans vuxna dotter honom att stanna hemma, men han valde att ändå åka.

– Min dotter behövde mitt stöd i tillvaron. Genom att åka bröt jag förtroendet och prioriterade inte henne. Det var ett svårt övervägande och det har vi pratat om mycket. Det var utan tvivel ett svek, säger han.

Bland de otaliga patienter han mött under sina uppdrag minns han framför allt barnen.

– Barn är ju alltid speciella, framför allt om man har barn själv. Det blir på något sätt livet självt som symboliseras där. Barn kan ju börja leka under de mest absurda situationer. Trots att bomberna nästan regnar så kan de hålla på och spela fotboll. Men när det inte leker, då vet man att här är det illa. Det ser man ofta bland undernärda barn, säger Johan von Schreeb.