Hoppa till huvudinnehåll
En labbtekniker i Mali analyserar bakterietest.
Publicerad 7 mars 2023

Klockan tickar - antibiotikaresistens måste hanteras nu

Foto: Ismael Diallo
En labbtekniker i vårt antibiotikaresistensprojekt i Mali.

Varje år dör minst 1,3 miljoner människor på grund av antibiotikaresistens. Det svenska EU- ordförandeskapet har satt fokus på problemet men mer måste göras. Det skriver vi i en debattartikel tillsammans med ReAct (Action on Antibiotic Resistance).

Antibiotikaresistens, att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika, är ett snabbt växande folkhälsohot världen över. Effektiva antibiotika är en hörnsten av modern sjukvård som vid till exempel transplantationer och cancerbehandling. Samtidigt skördar resistens liv bland allt från nyfödda till äldre patienter. I Sverige uppskattas mer än 500 dödsfall årligen orsakas av infektioner som inte går att behandla. Globalt är det nu 1,3 miljoner årligen. 

Den 6-7 mars samlas beslutsfattare och experter från samtliga EU-länder utanför Stockholm vid ett högnivåmöte om antimikrobiell resistens, arrangerat av det svenska EU-ordförandeskapet. Mötet är mycket angeläget. Trots deklarationer och utfästelser har den globala användning av antibiotika fortsatt öka och spridningen av resistenta bakterier går nu allt snabbare.

Finansiering avgörande

I september 2024 kommer frågan för andra gången någonsin att lyftas till den högsta politiska nivån inom FN. Fram till dess måste politisk vilja mobiliseras. Mycket större insatser inom hälso-och sjukvård, djurhälsa, miljö, handel, bistånd, industri och forskning behövs. Och viktigast  - finansministerierna måste involveras. Handlingsplaner utan finansiering förblir bara planer. För att få alla länder med på det tåget krävs ett starkt politiskt ledarskap. 

Som en fortsättning på det arbete Sverige driver under EU ordförandeskapet, föreslår vi därför tre konkreta hävstångsinsatser för ett starkare globalt engagemang, som regeringen bör prioritera under det kommande året för att katalysera globalt politisk engagemang i frågan:

 

  1. Verka för ett globalt avtal om hållbar tillgång och användning av antibiotika.
    På samma sätt som tydliga gemensamma mål och överenskommelser har satt fart på klimatomställningen, behövs det ett globalt ”Parisavtal” för att säkerställa den globala tillgången till effektiva antibiotika i framtiden. Coronapandemin ledde till viktiga insikter om att nationell handling inte är tillräcklig när det gäller att hantera gränsöverskridande hälsohot. Ett avtal förhandlas därför nu inom Världshälsoorganisationen med fokus att förhindra framtida pandemier. Det är av största vikt att specifika skrivelser för hur antibiotikaresistens ska hanteras och arbetet finansieras finns med när detta ska vara klart under våren 2024.  
  2. Samordna forskning och utveckling av nya antibiotika.
    De vetenskapliga, strukturella och ekonomiska problem som i mer än 30 år har stått i vägen för utvecklingen av nya antibiotika måste lösas. Det krävs därför att nytt sätt att koordinera och finansiera forskning och utveckling. Ett samordnande forskningsinstitut med långsiktig och robust finansiering och mandat att tillgängliggöra forskningsresultat – också de som misslyckas – behövs. EU är ett upplagt ställe att påbörja detta arbete på regional nivå, även om en global samordning är ändamålet. I en sådan struktur bör även det svenskfinansierade projektet ENABLE ingå.
  3. Prioritera arbetet mot antibiotikaresistens högre inom utvecklingssamarbetet.
    Att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens är en förutsättning för att uppnå flertalet av de globala utvecklingsmålen. Men den samlade insatsen mot antibiotikaresistenta bakterier kommer aldrig att vara starkare än dess svagaste länk. Det ligger därför i Sveriges intresse, också för vår egen hälsa och säkerhet, att stötta låg- och medelinkomstländer att stärka hälso- och sjukvårdssystem. Omställning till en djurhållning och matproduktion som är mindre beroende av antibiotika är också mycket brådskande. Det är därför helt nödvändigt att antibiotikaresistens prioriteras högre inom utvecklingssamarbetet, vilket regeringen bör ta i beaktning i den översyn av biståndet som inletts.
     

Med dessa tre insatsområden skulle Sverige kunna bidra till att skapa den globala politiska drivkraft som krävs för att göra FN-mötet nästa år till den milstolpe som världen så desperat behöver.

Otto Cars, professor infektionssjukdomar, grundare av ReAct – Action on Antibiotic Resistance
Anna Sjöblom, chef på ReAct Europa
Peter Moberger, ordförande, Läkare Utan Gränser  
Mia Hejdenberg, medicinsk humanitär rådgivare, Läkare Utan Gränser

Artikeln publicerades ursprungligen i Omvärlden den 6 mars 2023.