Hoppa till huvudinnehåll
En person med skyddskläder och en container på ryggen står vid en liten betongbyggnad.
Publicerad 27 februari 2024

Kolerautbrott i Zimbabwe: "Målet är att rädda liv"

Foto: Läkare Utan Gränser
2 223 personer i Buheradistriktet har smittats av den dödliga vattenburna sjukdomen kolera sedan oktober 2023.

I oktober 2023 drabbades Buheradistriktet i sydöstra Zimbabwe av ett kolerautbrott. Med det gemensamma målet att rädda liv och sprida information om den dödliga sjukdomen jobbade lokala hälsoarbetare, byinvånare och vår personal tillsammans för att stoppa utbrottet.

Det är mitt på dagen och stekande hett i byn Chapanduka, i Buheradistriktet i sydöstra Zimbabwe. En av våra bilar tar sig fram på de ojämna vägarna, på väg mot en lokal klinik för att vårda patienter och stötta lokal vårdpersonal med att hantera det pågående kolerautbrottet.

Plötsligt stannar chauffören bilen. En man ligger på sidan av vägen. Runt omkring honom står en grupp människor, många i tron om att mannen är död. Våra läkare fastslår att mannen, som har kolerasymptom, fortfarande lever. Han var på väg till en klinik fem kilometer bort när han kollapsade av uttorkning och förlorade medvetandet. Vårt team lyckas återuppliva och ge mannen dropp, där vid vägkanten, innan de tar honom till en klinik för ytterligare behandling och övervakning. 

– Det spelar ingen roll var vi är. Om patienten behöver omedelbar uppmärksamhet tar vi hand om patienten direkt. Målet är att rädda liv, säger sjuksköterskan Rosewita Marunz.

Sedan utbrottet av kolera i Buheradistriktet i oktober 2023 så har 2 223 personer smittats av den dödliga vattenburna sjukdomen. 44 har dött.

– Vi har mött kritiskt sjuka patienter, vissa som har legat vid sidan av vägen, vissa som skjutsats till sjukhuset på häst- och skottkärror, och vissa när vi har gjort hembesök, säger Rosewita.

Tre personer i sjukhuskläder ger dropp till en person som ligger ner i någon form av fordon.
Foto: Läkare Utan Gränser
Vår personal ger vård till en kolerapatient vid sidan av vägen.

Brist på rent vatten

Rosewita är en av Läkare Utan Gränsers medarbetare som har hanterat kolerautbrottet i Buhera sedan början av oktober. Förutom att vårda patienter har de stöttat sjukvårdspersonal på alla 37 sjukvårdsinrättningar i distriktet, hjälpt till med att sätta upp kolerabehandlingscenter inne på lokala sjukvårdsinrättningar och implementerat sex vätskestationer i byar runtom i distriktet. En viktig del i arbetet har även varit hälsofrämjande aktiviteter bland lokalbefolkningen för att uppmuntra människor att söka vård vid kolerasymptom.

Bristfälliga vatten- och sanitetslösningar som tvingat invånarna att dricka flodvatten och göra sina behov utomhus har varit en bidragande faktor till att kolera spridits i distriktet. Att tre fjärdedelar av Buheras befolkning tillhör den apostoliska kyrkan – en religiös grupp som tar avstånd från konventionell sjukvård – har också spelat in. De flesta medlemmar söker varken vård på sjukhus eller deltar i folkhälsoinitiativ, vilket resulterar i många dödsfall som hade kunnat undvikas. Många av de som dött i kolera begravs i hemlighet, utan vägledning från lokala hälso-och sjukvårdsmyndigheter. 

Hälsoarbetare sprider kunskap

För att motverka detta har Läkare Utan Gränser arbetat med hälsoarbetare som tillhör den apostoliska kyrkan ute i byarna. De har i sin tur kunnat sprida vidare budskapet om vikten av att hålla god hygien och att söka vård till kyrkans medlemmar – ett arbete som sakta men säkert gått framåt. 

Tillsammans med Läkare Utan Gränsers hälsoinformatörer håller hälsoarbetarna utbildningar på offentliga platser, som i kyrkor och på marknader.  De deltar även på begravningar för de som dött i kolera för att säkerställa att infektionsförebyggande- och kontrollåtgärder följs. 

–  Att se människor dö varje dag fick mig att ändra mitt beteende och rädda min familj, säger Tecla Mandizvo, en hälsoarbetare från den apostoliska kyrkan.

En man med Läkare Utan Gränser-väst och skyddskläder står upp med en plastkanna i handen bredvid en kvinna som sitter på en stol med en plastmugg i handen.
Foto: Läkare Utan Gränser
Att få i sig mycket vätska är avgörande när man är sjuk i kolera. Patienter med måttlig uttorkning kan återställa vätskebalansen genom att dricka vätskeersättning, medan gravt uttorkade patienter behöver intravenöst dropp och ibland även antibiotika.

– Det motiverade mig också att sprida kunskap i samhället för att få människor att ändra sin syn på kolera. Genom att knacka dörr lyckades jag få många, även kyrkomedlemmar, att kontakta mig om de upptäcker kolerasymptom i sina hem.

Byledaren Jethro Bondai som bor i byn Berenyazvi är tacksam över arbetet som hälsoarbetarna gör för att bekämpa sjukdomen. 

– Deras engagemang uppskattas av hela samhället. Det är viktigt för oss att få veta hur vi förhindrar och skyddar oss mot kolera, säger han.

Han tillhör en av de 270 byledare i Buheradistriktet som har hjälpt till att hantera utbrottet, bland annat genom att sprida information om dricksvatten.

– De flesta har druckit vattnet från floden eftersom det råder brist på brunnar i byn. Jag uppmanar invånarna att hämta vatten från de få brunnar som finns eller att koka vattnet från floden för att döda bakterier. Spridningen av kolera har gått över styr.

Gemensamt arbete har gett resultat

Det gemensamma arbetet som gjorts av byinvånarna, Läkare Utan Gränser och de lokala hälso-och sjukvårdsmyndigheterna för att bekämpa kolerautbrottet verkar ha gett resultat. Dödstalen fortsätter att minska. 

Vi har därför nu dragit ner på våra insatser i Buhera för att i stället fokusera på delar av landet där behoven är än större. I huvudstaden Harare har vi börjat jobba med vatten- och sanitetslösningar och behandling av kolerapatienter. Det finns dock en risk för att kolera regelbundet kommer att återkomma till Buheradistriktet på grund av den bristfälliga tillgången till rent vatten.