Hoppa till huvudinnehåll

Kraftsamling nödvändig för att stoppa aids, tuberkulos och malaria

Publicerad 9 september 2016

Bildspel

Bildspel i fullskärm
Hivtester på hiv-avdelningen på sjukhuset i Arua, Uganda.

Fred från Läkare Utan Gränser förbereder hivtester på hiv-avdelningen på sjukhuset i Arua, Uganda.

DEBATT | Svenska regeringens stöd och engagemang till Globala fonden är av stor vikt om aids, tuberkulos och malaria ska stoppas till 2030. Globala fonden är en av de viktigaste finansieringsmekanismerna för global hälsa så när regeringen drastiskt sänkte bidraget i vintras skapade det starka reaktioner och Sveriges rykte som pålitlig givare fick sig en rejäl törn.

När regeringen meddelade att de skulle sänka bidraget till Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (Globala fonden) på grund av ökade kostnader för flyktingmottagandet i Sverige gick inte mindre än 159 civilsamhällesorganisationer från hela världen samman för att be Stefan Löfven och Sverige att inte svika sitt åtagande. Sveriges rykte som pålitlig givare fick sig en rejäl törn. Globala fonden är en av de viktigaste finansieringsmekanismerna för global hälsa, så beskedet om att bidraget nu återställs till de utlovade 850 miljoner kronorna för år 2016 är glädjande.

Fortfarande saknar 17-19 miljoner människor tillgång till livräddande behandling

Varje år orsakar de tre sjukdomarna aids, tuberkulos och malaria omkring tre miljoner människors död. Tuberkulos är den infektionssjukdom som orsakar flest dödsfall globalt, malaria leder till hundratusentals dödsoffer varje år och aidsepidemin är långt ifrån över. Under perioden 2010-2014 har antalet nya fall per år av hiv bara minskat med åtta procent, och varje dag smittas 5 700 barn, unga, män, kvinnor och transpersoner med hiv. Aids är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i reproduktiv ålder.

Utmaningarna är många, men än finns det hopp om att nå det av FN:s medlemsstater antagna målet att stoppa aids, tuberkulos och malaria innan år 2030. Vi vill därför belysa följande:

– För få är medvetna om att de har hiv. Ungefär hälften av alla som lever med hiv vet inte om det. Det måste bli lättare för personer att testa sig. Initiativ som att knacka dörr för att erbjuda testning har visat goda resultat.

– Fortfarande saknar 17-19 miljoner människor tillgång till livräddande behandling. Det resulterar i att en miljon människor dör i onödan varje år. Personer som lever med hiv måste ges tillgång till behandling så fort som möjligt i enlighet med den så kallande test and start-metoden. Då ökar chanserna att leva ett långt liv och risken för att föra hiv vidare minskar radikalt. I väst- och centralafrika väntar 76 procent av de som behöver livräddande mediciner fortfarande på behandling.

– Kunskapen om hur man skyddar sig mot hiv är fortsatt låg i drabbade länder. Till exempel har bara ungefär en tredjedel av alla unga i Afrika söder om Sahara en grundläggande kunskap om hur en kan förhindra att hiv överförs. Hiv-preventionsagendan behöver omformuleras och bättre integreras i det bredare arbetet för sexuell och reproduktiv hälsa. Bland annat behövs satsningar på sexualupplysning som ifrågasätter normer kring kön och sexualitet, samt skolhälsovård som tillhandahåller kondomer och preventivmedel.

– Det måste satsas mer på att öka tillgängligheten till tuberkulosbehandling och på åtgärder för att få bukt med den ökade spridningen av multiresistent tuberkulos. Tuberkulos är den vanligaste dödsorsaken för personer som lever hiv.

– Kriminalisering och diskriminering av homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter måste motverkas. Rädsla för fängelse, förföljelse, våld och trakasserier är allvarliga hinder för människor att söka rådgivning och hälsovård.

Med andra ord krävs en kraftsamling. Nytänk och robust finansiering av insatser i svårt drabbade länder är nödvändigt om världen ska lyckas med de uppsatta målen.

Om inte en kraftsamling sker är risken för bakslag stor

Om två veckor hålls den femte givarkonferensen där världens ledare ska offentliggöra hur mycket bidrag de är villiga att ge Globala fonden under nästa treårsperiod. Globala fonden spelar en ovärderlig roll i arbetet för att uppnå FN:s mål. Genom en finansieringsmodell med flerårigt bistånd skapas en långsiktighet, och därigenom möjligheter för berörda länder att planera insatser i linje med sina nationella hälsostrategier. Sveriges röst har varit avgörande för utformningen av Globala Fondens nya strategi för 2017-2022. Som ett resultat av svenskt påverkansarbete fokuserar den nya strategin i större utsträckning på sexualupplysning, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Nu måste det finansiella bidraget för kommande treårsperiod demonstrera samma beslutsamhet.

Vi som dagligen arbetar med att bekämpa aids, tuberkulos och malaria vill att Sverige skickar en tydlig signal om att vi kommer att fullfölja våra åtaganden för att stoppa dessa epidemier före 2030. Om inte en kraftsamling sker är risken för bakslag stor, trots att det internationella hiv-arbetet rönt stora framgångar under de senaste åren. Det alternativet har vi inte råd med.

Maria Andersson, generalsekreterare RFSU

Mikaela Hildebrand, sexualpolitiskt sakkunnig RFSU

Frida Sandegård, sörbundsordförande för RFSL

Mari Mörth, generalsekreterare Läkare Utan Gränser

Anna Sjöblom, medicinsk humanitär rådgivare Läkare Utan Gränser

Tobias Alfvén, ordförande Svenska Läkaresällskapets Kommitté för Global Hälsa

Gunilla Källenius, styrelseledamot Världsinfektionsfonden

Anna Mia Ekström, professor/överläkare, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset

Christina Franzén, ordförande Hiv-Sverige

Farhad Mazi Esfahani, verksamhetsutvecklare Hiv-Sverige

Artikeln publicerades på biståndsdebatten.se den 9 september 2016. 

Aktuellt om Hiv/Aids

Florence och Tanya är två av de första patienterna som skrevs in på vår klinik i Epworth, Zimbabwe.
Nyheter från fältet

Tio år senare växer livet i Epworth

Möt Florence och Tanya – två av de första patienterna som skrevs in på vår klinik i Epworth, Zimbabwe. De är också det bästa beviset på varför det är så viktigt att människor som lever med hiv får behandling, en möjlighet att leva ett långt liv.

Två kvinnor som lever med hiv i Kongo-Kinshasa. För dem är hivmediciner livsviktiga, men de har inte råd att köpa dem.
Nyheter från fältet

Hutlöst dyra läkemedel för resistenta hivpatienter

Priset för nya hivmediciner är så högt att det hotar kampen mot hiv. Det är ett stort hälsoproblem för patienter som är resistenta mot äldre läkemedel.

En hälsoarbetare genomför ett hivtest hemma hos en kvinna i KwaZulu-Natal, Sydafrika.
Nyheter från fältet

Sydafrika: ​Dörrknackning kan rädda många hivsmittade

Att hivtesta människor i deras hem är ett effektivt sätt att förebygga hiv. Det visar vårt pilotprojekt som gett mycket goda resultat i Sydafrika.

I fokus

Athmahlägret i norra Syrien. En pojke får sin brännskada omlagd.

Syrien

Varför arbetar vi i Syrien?

  • Väpnad konflikt 
  • Flyktingar
Människor på flykt undan våld i Kongo-Kinshasa. Läkare Utan Gränser gör ofta insatser i flyktingkriser.

Flyktingar

Vi arbetar världen över för att bistå flyktingar och internflyktingar med allt från psykologisk vård till livsviktig näringsersättning.

Ett av våra räddningsteam närmar sig en flyktingbåt för att ta personerna till räddningsfartyget MY Phoenix.

Medelhavet

Tiotusentals människor flyr från våld och oroligheter i sina hemländer och beger sig iväg på en farlig resa över Medelhavet till Europa.