Tuberkulos är den dödligaste infektionssjukdomen i världen och resistenta former av tbc växer i en oroande takt. Trots detta diagnostiseras alldeles för få, och får då inte heller tillgång till ny och effektiv behandling, skriver Mia Hejdenberg, medicinsk humanitär rådgivare på Läkare Utan Gränser.
I dag, på Världstuberkulosdagen, uppmanar vi, världshälsoorganisationen WHO och ett flertal andra aktörer regeringar och biståndsgivare världen över att skyndsamt sätta in fler åtgärder för att öka tillgången till de kortare och mer effektiva behandlingskombinationerna mot läkemedelsresistent tuberkulos som lanserats under de senaste åren.
Den bristande tillgången på diagnostiska tester är ett av de största hindren för att utvidga tillgången till de nya behandlingarna. Vi kräver därför också att diagnostikföretaget Cepheid ska sänka priset på GeneXpert MTB/RIF-testet, som är det mest utbredda snabbtestet för att upptäcka resistens mot förstahandsläkemedlet rifampicin, så att fler personer med resistent tbc kan diagnostiseras.
Jag har själv arbetat med tuberkulos i Afghanistan, ett land där sjukvården är i spillror efter många år av konflikt. Tillgången till diagnostiska tester är fortfarande en stor utmaning i Afghanistan och andra länder i regionen, på grund av de höga priserna. Människor där kämpar för att ha råd med livsmedel, transporter och sjukhusavgifter. Det skulle göra enorm skillnad att kunna behandla människor med läkemedelsresistent tbc på sex månader i stället för upp till två år med de äldre behandlingarna.
Redan innan coronapandemin utgjorde tuberkulos, och framför allt framväxten av resistenta former, ett stort globalt hälsohot. Nu ser våra team runt om i världen tecken på att kampen mot infektionssjukdomar har försvagats.
Antalet tuberkulosfall har ökat under pandemin och i nuläget dör lika många i tuberkulos som 2017, det vill säga 1,3 miljoner människor varje år. Under 2015 enades världen om målet att antalet tuberkulosfall skulle minska med 20 procent fram till 2020. Men i ett flertal länder, som Guinea, Sydsudan och Moçambique, har fallen i stället ökat. Färre personer med resistenta former av sjukdomen får behandling nu jämfört med 2019 och 2020.
WHO utfärdade nya riktlinjer för behandling av resistent tbc i december 2022, där länder rekommenderas att införa den säkrare och kortare behandlingskombinationen BPaLM*, som består av enbart tabletter. De nya riktlinjerna baseras delvis på resultaten från Läkare Utan Gränsers studie TB-PRACTECAL, en randomiserad, kontrollerad klinisk studie som genomförts i ett flertal länder.
Studien visade att den sex månader långa behandlingskombinationen BPaLM är säkrare och effektivare för att behandla läkemedelsresistent tuberkulos än de nuvarande injektionsbaserade kombinationerna, som är längre, orsakar svåra biverkningar och endast botar 60 procent av personer med resistent tbc.
Forskningen som bedrivs inom området har stor betydelse för den globala folkhälsan, och bibehållna forskningsanslag är av största vikt för att kunna uppnå de mål som satts upp av världssamfundet. Sverige har länge varit ett föregångsland inom global hälsa, men trots detta har forskningsbiståndet minskat.
Regeringar, biståndsgivare och läkemedelsföretag måste agera nu för att säkerställa en överkomlig tillgång till kritiska tester och behandlingar mot tuberkulos. Det är avgörande för att fler liv ska kunna räddas. Sverige kan och bör ta på sig ledartröjan och inspirera andra länder att göra mer i kampen mot infektionssjukdomar som tuberkulos. Annars riskerar ännu fler av de framsteg som gjorts de senaste decennierna att gå om intet.
Mia Hejdenberg, sjuksköterska och medicinsk humanitär rådgivare på Läkare Utan Gränser
* Den sex månader långa BPaLM-behandlingen består av läkemedlen bedaquilin (B), pretomanid (Pa), linezolid (L) och moxifloxacin (M).
Den här artikeln publicerades ursprungligen i Läkemedelsvärlden den 23 mars 2023.
