Hoppa till huvudinnehåll

Psykisk ohälsa hos barn och vuxna på de grekiska öarna

Publicerad 10 juni 2021
Jaber Alsoudy från Syrien bor med sin fru och son i ett läger på Samos sedan november 2019.
Foto: Evgenia Chourou/Läkare Utan Gränser
Jaber Alsoudy bor med sin fru och son i ett läger på Samos sedan november 2019. De har flytt från Syrien och de dåliga levnadsförhållandena har påverkat fruns psykiska hälsa negativt.

Många av de runt 10 000 flyktingar, migranter och asylsökande som är fast på de grekiska öarna lider av psykisk ohälsa. Det visar vår nya rapport om situationen på Lesbos, Samos och Chios.

Under 2019 och 2020 behandlade våra team 180 personer med självskadebeteende eller som hade försökt begå suicid. Runt två tredjedelar av patienterna var barn. Den yngsta patienten var sex år gammal. Rapporten Constructing Crisis at Europe's Borders visar att det bland våra patienter finns höga nivåer av allvarlig psykisk ohälsa, tillstånd där specialiserad vård krävs. Runt 35 procent av de 845 patienterna som skrevs in på våra mottagningar för psykisk ohälsa under 2019 och 2020 hade posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Utöver det hade 17 procent måttlig eller svår depression och 12 procent hade drabbats av en akut psykos.

– Denna typ av vård finns oftast inte tillgänglig för människorna i lägren på öarna. Tvärtom, människor som har överlevt krig, våld och trauma tvingas leva under hälsovådliga och osäkra förhållanden och många av dem fortsätter att utsättas för våld. Även barn som har varit med om fruktansvärda händelser lämnas i sticket, säger Anna Sjöblom, medicinsk humanitär rådgivare på Läkare Utan Gränser.

Daglig stress, oro och ovisshet

Patienterna själva vittnar om att den daglig stressen, oron och ovissheten påverkar deras mående negativt. Det som skapar stress är de dåliga levnadsförhållandena i lägren, komplicerade och otydliga asylprocesser, rädsla att bli deporterad, våld och otrygghet, obehandlade medicinska besvär och att ha separerats från familjen.

– Att människor hålls kvar i läger på öarna har varit EU:s strategi och politik sedan 2015. Förutom att det skapar ohälsa och ett utbrett mänskligt lidande har det också varit ett sätt att försöka avskräcka människor att söka skydd i Europa, säger Anna Sjöblom.

Det saknas sedan flera år tillbaka tillgång till rent vatten och sanitet i lägren. Läkare Utan Gränser och andra hjälporganisationer har både gett sjukvård och säkerställt tillgången till rent vatten. Läkare Utan Gränser har sedan 2019 bistått med 43 miljoner liter dricksvatten till det överfulla Vathylägret på Samos, eftersom vattnet där går inte att dricka.

EU planerar att bygga nya, stängda läger

Den humanitära krisen riskerar att bli ännu värre nu när EU planerar att bygga nya, stängda läger, så kallade MPRICs, på avlägsna platser på de grekiska öarna. På Samos har ett nytt läger redan färdigställts och kan börja användas under juni månad. Iorgos Karagiannis, ansvarig för Läkare Utan Gränsers insatser i Grekland, ser många risker:

– Det nya lägret är byggt i ett avlägset område på Samos och människor kommer bo i en fraktcontainer, omringade av taggtråd. De kommer kontrolleras varje gång de går in och ut ur lägret. Detta kan EU inte sälja in som en förbättring av levnadsförhållandena. I stället kommer människors psykiska hälsa påverkas än mer negativt.

Det finns en stor risk att levnadsförhållanden i de nya lägren kommer att vara fortsatt dåliga och otrygga. Samtidigt befarar vi att det kan bli ännu svårare att bistå med sjukvård och humanitär hjälp i de nya lägren.

Kvinna i Läkare Utan Gränser t-shirt öppnar ett paket

För att vara där vi behövs, behöver vi dig

Vi är på plats i krig, kriser och naturkatastrofer. Klädda i enkla t-shirts når vi fram med livräddande vård till människors som annars lämnas utan. Vi gör det för att det behövs, och vi gör det tillsammans. Välkommen att bli en av oss idag!
Bli månadsgivare