Hoppa till huvudinnehåll

Rädda liv och lindra nöd i Raqqas ruiner

Publicerad 7 maj 2018
Raqqa, Syrien, är nästan helt förstört, stora delar av staden är raserade.
Raqqa, Syrien, är nästan helt förstört, stora delar av staden är raserade.
Foto: Eddy Van Wessel

Läkaren Javid Abdelmoneim kom nyligen tillbaka från den syriska staden Raqqa. Där arbetade han på en klinik som vi upprättat i ett av de få hus som finns kvar i staden. Trots att striderna har upphört fann han att kriget fortfarande har en fruktansvärd påverkan på människors liv.

"Jag är akutläkare i London och jag är van vid att hantera traumafall - bilkrascher, knivhugg och enstaka skottskador. Men bara under en månad i Raqqa behandlade jag fler allvarligt skadade människor än jag har sett de senaste tre åren som akutläkare.

Raqqa är nästan helt förstört, stora delar av staden är raserade. Överallt ser man utbrända byggnader och ruiner. Gatorna är fyllda med hemgjorda explosiva anordningar och landminor som sårar eller dödar de invånare som försöker återuppbygga sin stad.

Läkare Utan Gränser öppnade en akutmottagning i Raqqa tre veckor efter offensivens slut. Det är bara ett vanligt hus med några rum, men vi blev översvämmade av patienter. Under de första två veckorna kom över 50 patienter till den lilla akutmottagningen varje vecka - det är nästan åtta om dagen.

De hade placerats i hus, i skåp, under sängar

Det största orsaken till att det kom så många skadade var för att staden var fylld av explosiva anordningar. Många av dem ganska sofistikerade med värme- och rörelsesensorer och snubbeltrådar med tidsfördröjning.

De hade placerats i hus, i skåp, under sängar - överallt du kan tänka dig. Det fanns också enorma mängder bomber som inte detonerat och andra farliga rester från kriget.

Vi hörde historier om män som återvänt till sina hem i Raqqa för att göra i ordning dem för familjen. De tog sig in i huset, kom åt en tidsfördröjd anordning utan att veta om det och tre dagar senare, när familjen kom, exploderade anordningen.

Men de var dock långt ifrån vanliga.

Medan jag var där hade cirka 40 procent av våra patienter skadats av explosioner och de andra 60 procenten var vad vi kallade "vanliga" akuta fall. Men de var dock långt ifrån vanliga.

Jag träffade personer med diabetes som inte har haft regelbunden tillgång till insulin på flera år på grund av kriget. Det har drabbats av katastrofala komplikationer som följd. Något som behövde akut behandling.

Vi träffade gravida kvinnor med högt blodtryck som inte fått någon mödravård, vilket orsakade krampanfall. Den enda behandlingen var att genast förlösa barnet.

Eftersom staden till stor del är i ruiner tog vi emot många som varit med om bilolyckor och barn som ramlat av motorcyklar. Vi tog också emot många människor som ramlat av tak och brutit armar och ben. Och människor med brännskador från dieseluppvärmda spisar, eftersom det är det enda bränslet som är tillgängligt för uppvärmning.

Det är inte över än.

Vi gjorde vårt bästa för att lappa ihop folk och skicka hem dem, eller skicka dem vidare till vårt sjukhus i Tal Abyad. Det var ett viktigt, livräddande arbete.

Under alla mina år med Läkare Utan Gränser har jag inte sett något mer imponerande än arbetet på denna klinik i Raqqa. Det är rätt arbete, på rätt plats och vid rätt tidpunkt.

Folket i Raqqa - och i hela Syrien - har gått igenom så mycket, och det är inte över än. Vi är en av få medicinska organisationerna som arbetar i området och jag är stolt över att vi är på plats och spelar en sådan viktig roll.”

- Javid Abdelmoneim, läkare och ordförande i Läkare Utan Gränser i Storbritannien.

Läs mer om vårt arbete i Syrien.