Sydsudan: 10 år av självständighet

I samband med självständighetsdagen lanserar Läkare Utan Gränser rapporten ”South Sudan at 10: An MSF record of the consequences of violence” där vi samlat erfarenheter och vittnesmål från vår personal och våra patienter.

Från oberoende till inbördeskrig

För tio år sedan var Sydsudan ett land som kämpade med minst 30 olika akuta humanitära kriser. Delar av landet var drabbat av allt hårdare interna konflikter, samtidigt som en ny konflikt blossade upp i gränsområdena med Sudan. Trots de första årens utmaningar fanns en stor förväntan och optimism och ett relativt lugn och fred rådde i de flesta delarna av landet.

Men mindre än två år efter självständigheten bröt ett inbördeskrig ut i december 2013 och det unga landets sårbarhet blev tydligt. 

Extremt våld

I den fem år långa konflikten dog fler än 400 000 människor. Extremt våld riktades många gånger mot civilbefolkningen, däribland barn och äldre. Sexuellt och könsbaserat våld har använts som vapen i konflikten och med systematisk etniskt och politiskt motiverade attacker.

Några av de värsta våldsattackerna skedde på platser dit människor sökt sig för skydd, som exempelvis sjukhus där patienter och människor dödades i en rad brutala attacker. Miljontals människor har tvingats fly, ofta flera gånger, både inom landet och utanför Sydsudan. Detta inkluderar de hundratusentals människor som sökte skydd på de så kallade ”Protection of Civilians sites” (PoC) inne på FN:s insats i Sydsudan (UNMISS) och deras baser.

Sedan självständigheten har 24 av våra sydsudanesiska kollegor dödats i samband med våldsamheter, fem av dem när de var i tjänst. Alla våra patienter, personal och deras samhällen har påverkats direkt och indirekt av konflikter och våld.

Dödsfall från sjukdomar som kan förebyggas

I hela landet har människor utsatts för våld, sjukdom och död. Detta har också inneburit att tillgång till hälso- och sjukvård minskat samtidigt som risken för sjukdomsutbrott och osäker tillgång till mat har ökat.

Människor tvingas fly från konflikt och våld om och om igen. De tvingas leva under undermåliga förhållanden där grundläggande krav på levnadsutrymme, vatten och sanitet är långt under minimumkravet för överlevnad. I de allra värsta fallen har vi i olika flyktingläger registrerat tre till fem dödsfall bland barn om dagen av sjukdomar som kan förebyggas. Och på flera områden medförde konflikter att sjukdomar som kala azar, mässling, hepatit C och kolera spridits.

Psykisk ohälsa

Miljoner människor i Sydsudan har upprepade gånger utsatts för traumatiska händelser vilket har lett till ökade självmordsförsök och posttraumatisk stress.

Effekten av långvarig konflikt och upprepade humanitära kriser har förvärrats av ett svagt och kroniskt underfinansierat hälso- och sjukvårdssystem. År 2020 var fler än 1 300 vårdinrättningar, av cirka 2 300, icke-funktionella. Mindre än hälften (44 procent) av den totala befolkningen och bara 32 procent av internflyktingar bor inom fem kilometer från en fungerande sjukvård.

Fortsatta humanitära kriser

Trots ett fredsavtal 2018 som blev slutet på fem års inbördeskrig är situationen fortfarande instabil på många platser. Under 2019 blossade konflikter upp igen, som sedan har eskalerat 2020 och 2021.

I dag uppskattas 8,3 miljoner människor - mer än två tredjedelar av befolkningen - ha ett stort behov av humanitärt stöd. 2,2 miljoner sydsudaneser har sökt skydd i grannländerna och fler än 1,6 miljoner människor är på flykt inom landet. Detta gör situationen till den största flyktingkrisen i Afrika. Även i bästa fall kommer Sydsudan att vara sårbart för humanitära kriser och kommer att behöva stöd under en tid framöver.

Sydsudans ledare måste göra allt för att säkerställa människors trygghet och en miljö där humanitärt stöd kan tillhandahållas, oberoende av politisk agenda.

I nästan 40 år har området som i dag utgör Sydsudan varit en av våra största insatser. När den unga nationen nu går in i sitt nästa decennium fortsätter vi att engagera oss för folket i Sydsudan.