Mer än två och ett halvt år har gått sedan ebolaepidemin bröt ut i Västafrika. Vi har nu börjat stänga våra sista projekt som tagit hand om de som överlevde sjukdomen. Men vi har inte glömt det ofattbara lidande som ebolan orsakade.
Fler än 28 700 människor smittades av ebola vid utbrottet som svepte över Västafrika för över två år sedan. 11 300 män, kvinnor och barn dog. Hela familjer splittrades och samhällen ödelades av sjukdomen; skolor stängdes, ekonomier stannade upp och sjukvårdssystemen kollapsade. Detta ledde till att ännu fler liv gick till spillo. Dessutom förvärrades utbrottet av de plågsamt långsamma insatserna från internationella aktörer.
– Det lidande som ebolan orsakade går inte att sätta ord på. Det har präglat alla som arbetade för Läkare Utan Gränser i Västafrika, internationell och lokal personal. För de som smittades, och för deras familjer, var det ingenting mindre än ett helvete, säger Brice de le Vingne, verksamhetschef hos Läkare Utan Gränser.
Betydande medicinska och psykiska problem
Men för de som överlevde ebola var striden ofta inte över. Flera har fått betydande medicinska och psykiska problem. Eftersom det aldrig tidigare förekommit ett sådant stort utbrott av ebola fanns det lite förståelse för vad människor behövde efteråt.
– Allteftersom utbrottet avtog blev det uppenbart att de som överlevt och deras familjer skulle behöva betydande stöd, säger Petra Becker, landansvarig i Liberia.
Med tiden, och efter behandling, har de psykiska och fysiska problemen gradvis minskat. Jacob Maikere, landansvarig i Sierra Leone
Vi öppnade särskilda efterlevandekliniker i de tre värst drabbade länderna; Liberia, Guinea och Sierra Leone. Flera tusentals människor och deras familjer fick medicinska konsultationer samt psykologiskt stöd i form av individuella samtal och gruppmöten.
– Med tiden, och efter behandling, har de psykiska och fysiska problemen gradvis minskat, säger Jacob Maikere, landansvarig i Sierra Leone.
Kamp mot diskriminering och stigmatisering
Ebolaöverlevare och deras familjer riskerade också att stigmatiseras när de återvände till sina samhällen.
Vi, tillsammans med andra organisationer och parallellt med nationella initiativ, skickade ut team till drabbade samhällen för att sprida information och för att minska stigmatisering och diskriminering. I Guinea, till exempel, nådde vi ut till 18 300 människor.
– Stigmatisering förblir ett stort problem för de som överlevde ebola och för deras familjer, trots informationskampanjer under och efter utbrottet, säger Jacob Maikere. Diskriminering tar sig många uttryck; människor förlorar sina jobb eller sin partner, de kan bli avvisade av sin familj eller samhället. Och detta har en enorm inverkan på deras liv.
Vårdpersonal är hårt drabbade
Vårdpersonal i de tre värst drabbade länderna fick betala ett högt pris under utbrottet, många förlorade sina liv. De som överlevde bevittnade otaliga dödsfall och fick leva med rädslan för att de också skulle smittas.
Vårdpersonal i Sierra Leone, Guinea och Liberia räddade många av sina landsmän från ebola. Ibrahim Diallo, landansvarig i Guinea
– Vårdpersonal i Sierra Leone, Guinea och Liberia räddade många av sina landsmän från ebola. Men viruset skapade en sådan fruktan i landet så många betraktades med misstänksamhet eller diskriminerades på grund av att de haft med människor som var sjuka, säger Ibrahim Diallo, landansvarig i Guinea.
Lämnar över våra ebolaprojekt
I slutet av september avslutade vi vår medicinska verksamhet och projekt för psykiska problem i Guinea och Sierra Leone. I Liberia kommer liknande aktiviteter avslutas före årets slut. De flesta medicinska problem som de överlevande har, såsom ögon- och ledbesvär, har nu behandlats. För de som behöver fortsatt psykologiskt stöd har vi ordnat vård inom det nationella hälso- och vårdsystemet eller hos andra organisationer.
Vi fortsätter vårt arbete i Västafrika
Även om vi nu lämnar över flera projekt kommer vi att fortsätta arbeta med attge vård till utsatta människor i de tre berörda länderna.
– Varje förstärkning av hälso- och sjukvårdstjänster i de tre berörda länderna måste innehålla förbättrade kontrollåtgärder vid infektioner, övervakningssystem för att säkerställa tidig övervakning av potentiella fall och grundläggande beredskapsplaner som möjliggör en snabb reaktion på ett utbrott av ebola eller andra sjukdomar, säger Mit Philips, hälso- och sjukvårdspolitiks rådgivare för Läkare Utan Gränser.
För att medicinska team ska kunna agera snabbt på framtida utbrott av ebola, eller andra epidemiska utbrott, har vi också placerat ut akututrustning i regionen.
