Difteri

Genom historien har difteri orsakat förödande epidemier över hela världen. Barn löper särskilt stor risk. Difteri överförs från person till person genom till exempel hosta och nysningar.

Vaccin saknas fortfarande

Ett gammalt namn på difteri är "strypsjukan" på grund av att sjukdomen kan ge andningssvårigheter. Vaccin mot difteri blev tillgängliga i Europa och Nordamerika i slutet av 1940-talet. Sjukdomen var vanlig i Sverige i början av 1900-talet och dödade årligen tusentals barn, men tack vare förbättrad hygien och allmän vaccination är difterifall numera mycket ovanliga i Sverige. 

Bakterien som orsakar difteri förekommer över hela världen. Men risken att drabbas av sjukdomen är särskilt stor i fattiga och tätbefolkade områden där inte alla har vaccinerats. 

I början och mitten av 1990-talet insjuknade mer än 50 000 människor i difteri i Ryssland och de baltiska länderna. De senaste åren har dessutom ett antal mindre epidemier drabbat Sydostasien.

Difteri har också uppkommit som en följd av kriget i Jemen och bland rohingyer som har flytt från Myanmar. Läkare Utan Gränser behandlade patienter både i Jemen 2018 och Bangladesh 2019. I fattiga och tätbefolkade områden där risken för spridning av difteri är stor genomför vi vaccinationskampanjer bland både barn och vuxna.

Genom Accesskampanjen arbetar vi för att alla människor ska ha rätt till de läkemedel de behöver för att överleva.

Vad orsakar difteri?

Difteri orsakas av bakterien Corynebacterium diphteriae som kan bilda ett gift som kan skada flera olika organ. Det sprids via droppsmitta vid hosta eller nysningar, infekterade sår eller indirekt kontakt med saliv till exempel genom att dela dricksglas med någon som är sjuk i difteri. 

Symptom på difteri

Tiden från smitta till att man blir sjuk är två till fem dagar. Symptomen på luftvägsdifteri är halsont, svullna lymfkörtlar och låg feber, det liknar då halsfluss. I svåra fall får man tjocka beläggningar i luftvägarna som gör det svårt att andas, så kallad äkta krupp. Vid svåra fall kan man kvävas till döds. Det kan också uppkomma komplikationer som hjärtmuskelinflammation, njurskador och nervförlamningar. 

Behandling och vaccin

Smittade personer behöver läggas in för övervakning och isolering. Ju snabbare de får behandling desto större är chansen för återhämtning.

Patienten behandlas med en så kallad antitoxin som bryter ned giftet som difteribakterien bildar. Därutöver ges antibiotika mot själva bakterien och den smittade isoleras för att undvika ytterligare spridning. Det finns ett effektivt vaccin mot difteri som ges i kombination med andra vaccin.
 

Senast uppdaterad december 2021