Hepatit är en leverinflammation som ofta orsakas av en virusinfektion. Virusinfektionerna som leder till hepatit går att förebygga och det finns effektiv behandling mot viral hepatit. Vi arbetar för att göra denna tillgänglig i hela världen.
Leverinfektioner är mycket vanliga och ger ofta övergående symptom såsom trötthet, feber, förlorad aptit och gulsot. De flesta som får viral hepatit kan bli helt friska, men att leva länge med viruset ökar risken för att utveckla levercancer. Tillsammans orsakar de olika typerna av viral hepatit nära 1,2 miljoner dödsfall varje år världen över, enligt Världshälsoorganisationen WHO.
Läkare Utan Gränsers arbete med hepatit riktar sig ofta till utsatta grupper, såsom personer som lever med hiv eller tuberkulos, fångar, personer som använder droger eller sexarbetare.
Eftersom effekterna av viruset inte är omedelbart synliga och behandling kan vara mycket kostsam, läggs det i många länder inte tillräckligt med resurser på testning och behandling. Men det är tydligt att sjukdomsbördan är stor och att utebliven behandling får långsiktiga konsekvenser för individer och samhällen. För att öka kunskapen om hepatit arbetar vi med utbildning i vården av hepatitpatienter och information i samhällen om hur smittoöverföring sker. Vi är också inblandade i forskning och påverkansarbete för att förbättra tillgången till behandling.
Att ta hand om patienter och behandla deras symptom är en del av vårt arbete. Hepatit E överförs från person till person, främst genom förorenat dricksvatten, och sprids snabbs på platser där sanitära förhållanden och tillgång till rent vatten är dåliga, såsom flyktingläger. Dödligheten är hög för gravida kvinnor som får hepatit E. Vi har team som arbetar med vatten och sanitet och de senaste åren har vi vårdat många patienter med hepatit E i Tchad, Sydsudan och Sudan.
Vad orsakar hepatit?
Hepatit A och E finns i tarmen hos människor och överförs genom till exempel förorenat dricksvatten och dåligt uppvärmd mat. Vid dålig hygien kan smittan också överföras genom direktkontakt med en smittad persons avföring.
Hepatit B är den allvarligaste typen av hepatitvirus och är mycket smittsamt. Viruset överförs via blod eller genom oskyddat sex och även från mor till barn vid förlossningen.
Hepatit C överförs framför allt via blod, till exempel vid användandet av orena kanyler eller andra medicinska redskap på vårdinrättningar eller via blodtransfusioner med smittat blod.
Symptom på hepatit A, B, C och E
Gemensamt för hepatit A, B, C och E är symptomen i den akuta fasen av sjukdomen; de första symptomen är nedsatt aptit, illamående, muskel- och ledsmärtor samt lätt feber. Därefter får den smittade gulsot, då huden, slemhinnorna och ögonvitorna får en gulaktig färg och urinen blir mörkare. Men alla som insjuknat utvecklar inte samtliga symptom.
Hepatit A ger allvarligare symptom hos vuxna än hos barn. Cirka 70 procent av vuxna drabbas av gulsot, bland barn är det omkring 10 procent. Mycket få smittade – 1 av 1 000 – utvecklar leverbesvär och riskerar därmed att dö. Om man en gång har haft hepatit A kan man inte få sjukdomen igen.
Inkubationstiden för hepatit B är en till sex månader. För barn som har blivit smittade före sin femårsdag är risken för att utveckla en kronisk infektion upp till 90 procent, hos vuxna är risken runt 5 procent. En femtedel av alla som bär på en kronisk infektion utvecklar skrumplever.
Majoriteten av de som får hepatit C utvecklar en kronisk infektion och av dessa kan upp till en tredjedel utveckla skrumplever.
Förebygga och behandla hepatit
För att förebygga hepatit A och E krävs tillgång till rent vatten och sanitet samt kunskap och möjlighet att hålla god hygien. Det finns även vaccin mot båda virusvarianterna. I juli 2022 genomförde vi tillsammans med Sydsudans hälso- och sjukvårdsmyndighet den allra första storskaliga vaccinationskampanjen mot hepatit E.
Vaccin är det effektivaste sättet att förebygga hepatit B. Genom att allt fler länder vaccinerar barn har antalet kroniska infektioner hos barn minskat kraftigt.
För att förebygga hepatit C behövs goda hygienrutiner på vårdinrättningar, testning av blodtransfusioner för hepatiter och andra blodsmittor. Så kallade skadereducerande program (till exempel sprutbytesprogram för missbrukare som injicerar droger) kan också minska smittan i vissa grupper.
För den som insjuknat i hepatit A, akut hepatit B eller C finns ingen särskild behandling utöver symptombehandling med tillförsel av näring och vätskeersättning. Patienter med kronisk hepatit B kan också ges antivirala läkemedel. Det är en livslång behandling i de flesta fall och många länder med hög sjukdomsbörda saknar resurser för denna.
För patienter med kronisk hepatit C finns det numera ett läkemedel (Sofosbuvir) som läker ut 90 procent av infektionerna. Det är dock en väldigt dyr medicin som de flesta länder där Läkare Utan Gränser jobbar inte har råd att köpa.
Framsteg i behandling av hepatit C
Efter medicinen Sofobuvir godkändes 2014 så kunde man för första gången någonsin behandla hepatit C-viruset på bara 12 veckor med många färre biverkningar än tidigare. Men priset för att bli frisk var ett stort hinder för merparten av världens hepatit C-patienter.
De höga priserna ledde till protester från civilsamhället i flera länder och att läkemedelsföretagen ingick avtal som ledde till att över 100 länder godkändes få ta in generiska mediciner. Den billigaste generiska medicinen (sofosbuvir) har gått ned från 300 dollar till under 50 dollar på bara några år.
I oktober 2017 säkrade Läkare Utan Gränser ett avtal med läkemedelsproducenter som producerar generiska hepatit C-mediciner. En behandling mot viruset kostar nu runt 1200 kronor. Problemet är att detta pris bara gäller för de behandlingar Läkare Utan Gränser ger. I vanliga fall är det länderna själva som förhandlar med läkemedelstillverkarna. Därför är priserna fortfarande ofta väldigt höga vilket sätter stor press på sjukvårdssystemet även i höginkomstländer.
Uppdaterad 27 juli 2022.
