Hiv är en virusinfektion som bryter ned immunförsvaret. Hivviruset attackerar och bryter ned kroppens T-hjälparceller som är betydande för immunförsvarets förmåga att bekämpa infektioner och andra sjukdomar.
Hiv förekommer över hela världen, men är mest utbrett i Afrika söder om Sahara. Läkare Utan Gränser arbetar både med behandling och förebyggande arbete mot hiv och aids.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO lever cirka 38 miljoner människor i världen med hiv. Antalet som smittas av hiv per år har sjunkit, och likaså sjunker antalet människor som dör till följd av aids.
Med rätt behandling går det idag att leva ett långt och fullgott liv med hiv. På 25 år har hiv gått från dödsdom till en kronisk sjukdom som det går att leva ett fullgott liv med. Bakom utvecklingen står aktivisters outtröttliga kamp för allas rätt till livräddande behandling.
Men i slutet av 2019 hade 12,6 miljoner människor som lever med hiv inte tillgång till behandling. Nära 700 000 människor dog av aids 2019; en del kort efter att de fått behandling i ett mycket sent skede och andra som aldrig fått någon behandling.
Hur smittar hiv?
Hiv är en förkortning för humant immunbristvirus och överförs via blod och kroppsvätskor, till exempel smittar obehandlad hiv vid oskyddat sex och hiv kan även överföras genom smittat blod då personer som injicerar droger delar kanyler. Hivviruset kan också överföras från mamma till barn under graviditeten, vid födseln och genom amning, en risk som dock minskar drastiskt om mamman och barnet får behandling. En välbehandlad hiv kan inte överföras via sexuell kontakt.
Vilka symtom har hiv och aids?
Några veckor efter smittotillfället kan influensaliknande symtom uppträda, men många märker inte alls att de blivit smittade av hiv. Trots att en person som blivit smittad av hiv är som mest smittsam de första månaderna efter smittotillfället har många inga symtom alls och vet alltså inte om att de kan smitta andra.
Det är olika hur lång tid det tar för en person som lever med en obehandlad hiv att utveckla aids. Generellt tar det mellan tio och femton år från det att en person blivit smittad av hiv tills det att den får en aidsdiagnos.
Aids en förkortning av förvärvat immunbristsyndrom och är ett tillstånd som uppstår när en obehandlad hivinfektion försvagat immunförsvaret så kraftigt att olika infektioner och sjukdomar blir livshotande. När man säger att någon dör av aids betyder det att personen dör av någon följdsjukdom. Den vanligaste dödsorsaken för människor som lever med hiv är tuberkulos, andra vanliga följdsjukdomar är cancer och hepatit B och C.
Diagnosticering och övervakning av virusmängd
För att diagnosticera hiv finns numera snabbtest och självtest där personen som testas får svar samma dag, vanligtvis inom 30 minuter. Ett blodprov som tas på en sjukvårdsinrättning kan ta upp till några dagar att få svar på. Olika tester mäter olika saker; virusnivå i blodet, antigener- och antikroppar eller bara antikroppar. Beroende på vad det är för test måste man vänta olika länge från smittillfället tills det att man kan testa sig för hiv, ofta handlar det om några veckor. Ett positivt svar ska alltid följas upp med ett till test för att vara säker på resultatet.
Fembarnsmamman Marie lever med hiv. Hon vet hur viktigt det är att ta sina mediciner. Nu arbetar hon med att utbilda andra om sjukdomen och att få fler att testa sig.
En femtedel av de som beräknas leva med hiv i världen är inte medvetna om att de bär på viruset. I Västafrika och Centralafrika var det nära en tredjedel av de smittade som inte kände till sin status 2019. När någon diagnosticeras med hiv är det mycket viktigt att virusmängden i blodet övervakas – för att veta om behandlingen fungerar. Medan det är standard i höginkomstländer att mäta virusmängden årligen är det fortfarande svårt för människor som lever med hiv i låginkomstländer att få veta sina virusnivåer.
Behandling för hiv
Det finns inget vaccin mot hiv och infektionen kan inte heller botas, utan är kronisk. Däremot finns det idag behandling mot hiv som gör att en person som lever med hiv kan leva ett långt och fullgott liv.
En lång rad så kallade antiretrovirala läkemedel (ARV) finns som hämmar virusets replikering och därmed nedbrytningen av immunförsvaret vilket innebär att utvecklingen av aids skjuts upp. Men trots de fallande priserna på ARV-läkemedel (som ibland kallas bromsmediciner) dör många patienter i fattiga länder eftersom de inte har råd med hivmediciner. 10 miljoner fler patienter har tillgång till medicinerna idag jämfört med 2014 men det finns kritiska brister – särskilt i Västafrika och Centralafrika där bara en tredjedel av hivpositiva får behandling med ARV-läkemedel.
Rapporten No Time to Loose visar att hundratusentals människor fortfarande dör av aids då vissa länder inte är tillräckligt utrustade för att förebygga, upptäcka och behandla sjukdomen.
Vissa länder med låg prevalens av hiv – från 2 till 10 procent i Väst- och Centralafrika, och mindre än 1 procent i Mellanöstern och Nordafrika – har glömts bort i de globala insatserna mot hiv. Dessa regioner har halkat efter vad gäller uppmärksamhet och investeringar för att tackla epidemin vilket har resulterat i dålig tillgång till tester och behandling. Det är oacceptabelt att bevittna hur patienter dör av aids inom några timmar efter att de skrivits in på sjukhus i exempelvis Kongo-Kinshasa, guinea, Kenya och Malawi.
Lyssna på vår podd, Uppdrag: Rädda liv, där läkaren Ann Åkesson berättar om sitt livslånga arbete med hiv.
I konfliktområden och för människor på flykt är det svårare att säkerställa kontinuerlig behandling för patienter med hiv. Logistiska utmaningar och säkerhetsproblem utgör barriärer både för våra team och för patienter. I Jemen har de senaste fem årens inbördeskrig försvårat för oss att ge våra patienter med hiv den vård och behandling de behöver för att fortsätta vara friska.
I Centralafrikanska republiken, Sydsudan och Jemen har vi utvecklat en strategi där vi i konfliktdrabbade områden delar ut paket med ARV-läkemedel för upp till sex månader till våra patienter. Detta hjälper människor att följa sin behandling även om de inte längre har tillgång till kliniker för att få ut sina mediciner regelbundet.
Växande resistens och höga läkemedelspriser
De flesta som lever med hiv svarar på första linjens läkemedel vilka kostar cirka 650 kronor per person och år. Men många utvecklar resistens mot dessa läkemedel och måste byta till andra linjens läkemedel. De nyare medicinerna är dock dyrare – upp till fyra gånger så dyra för andra linjens och därefter åtta gånger dyrare för tredje linjens mediciner. De kan kosta så mycket som 22 000 kronor per person och år. Det höga priset beror till stor del på att läkemedelsföretagen har monopol som blockerar produktionen av billigare generiska läkemedel. Utöver de oöverkomliga priserna begränsas människors tillgång till livräddande behandling av brister i uppföljning av virusmängd och resistens.
Utbredningen av hiv och aids
Hiv förekommer över hela världen, men är mest utbrett i Afrika söder om Sahara. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) lever ca 38 miljoner människor i världen med hiv, varav majoriteten i Afrika söder om Sahara. 2019 dog 700 000 människor av aids – en siffra som sjunkit de senaste åren på grund av att allt fler patienter får behandling. Ungefär 1,7 miljoner människor smittades av hiv, en siffra som också den har gått ner de senaste åren.
Läs om hiv i Uganda: I byarna runt sjöarna George och Edward i Uganda pågår en omfattande hivepidemi. Stigmatiseringen är stor och många fullföljer inte behandlingen.
Grupper som är extra utsatta för att bli smittade av hiv och ofta har dålig tillgång till vård är män som har sex med män, sexarbetare, människor som injicerar droger, transpersoner och personer i fängelse eller förvaring. Dessa grupper och deras sexpartners står för 62 procent av nya hivinfektioner världen över. I östra Europa, Centralasien, Mellanöstern och Nordafrika tillhör mellan 97 och 98 procent av nya infektioner någon av dessa grupper.
Så arbetar Läkare Utan Gränser med hiv och aids
Ett av de mest effektiva sätten att förebygga hiv och aids är genom att visa att behandling är möjlig. Om man vet att det inte innebär en dödsdom att leva med hiv är man mer benägen till testning och behandling vilket hjälper till att begränsa sjukdomens spridning väsentligt.
Det betyder också att det tabu som finns kring sjukdomen bryts ned och att det blir lättare att tala om prevention, som är en av grunderna för att förebygga hiv och aids.
Under 2020 hade Läkare Utan Gränser umer än 63 000 patienter som fick första linjens ARV-läkemedel i något av våra hivprogram. Vi fortsätter att ge stöd och behandling till olika grupper som lever med hiv men fokuserar mycket av vårt arbete på sårbara grupper och de som har framskriden aids.
Trots att människor i dessa grupper löper större risk att smittas av hiv är de ofta exkluderade från såväl behandling som förebyggande insatser, liksom sjukvård i övrigt. Stigma, diskriminering, social utslagning och våld tillhör deras vardag. I till exempel Malawi och Moçambique erbjuder vi ett vårdpaket för sexuell och reproduktiv hälsa samt hivbehandling till sexarbetare och män som har sex med män längs huvudtransportvägar.
Vi bedriver också ett brett och intensivt påverkansarbete, bland annat för att se till att det internationella stödet till behandlingsinsatser hålls stabilt.
Hivvård nära patienten
Ett problem inom hivvården har hittils varit att patienterna måste färdas långa sträckor för att få behandling. I vissa länder måste de gå i timmar för att få hivläkemedel. Vi har startat flera projekt för att decentralisera hivvården och underlätta för patienterna. Nya modeller har utvecklats i åtta länder: Kongo-Kinshasa, Guinea, Kenya, Lesotho, Malawi, Mocambique, Sydafrika och Zimbabwe.
Rapporten HIV/AIDS: Lokalsamhällets roll i hivbehandling lyfter fram Läkare Utan Gränsers innovativa sätt att arbeta för att utöka möjligheten för personer som lever med hiv att få behandling på ett sätt som fungerar i deras dagliga liv.
