Hoppa till huvudinnehåll
Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare på Läkare Utan Gränser, tillsammans med Catinka Agneskog.
Publicerad 1 oktober 2020

Attacken mot sjukhuset i Kunduz

Foto: Läkare Utan Gränser
Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare på Läkare Utan Gränser, tillsammans med Catinka Agneskog.

Den 3 oktober 2015 attackerades vårt sjukhus i Kunduz, Afghanistan och 42 människor dödades, däribland 24 patienter, 14 medarbetare och fyra anhöriga. Men – får man verkligen bomba sjukhus och ställdes någon till svars för attacken? I det här avsnittet av podden ”Uppdrag: Rädda liv” ger vi några svar.

Den 3 oktober kommer alltid vara förknippat med ett av de mörkaste ögonblicken i Läkare Utan Gränsers historia när amerikanskt stridsflyg bombade vårt sjukhus i provinsen Kunduz. Anläggningen var ett fullt fungerande sjukhus vid tidpunkten för attacken och stod därför under skydd i enlighet med internationell humanitär rätt.

– Det här var en försvarsmakt som vi hade en dialog med. Trots detta skedde bombdådet, som är den dödligaste attacken som någonsin har drabbat oss. Under dagarna som följde fick vi varje dag en ny förklaring till varför det hade gått fel. Så någonting var verkligen inte som det ska, säger Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare på Läkare Utan Gränser, i podden.

Intensivvårdsläkaren Kass Thomas från Australien, som befann sig in en byggnad bredvid sjukhuset när attacken inträffade, ger ett känslosamt vittnesmål av händelsen.

Medverkar gör också Pieter-Jan van Eggermont, som berättar om vad Genevekonventionen innebär, om den stora namninsamlingen vi drev efter Kunduz och om svårigheterna att få till en oberoende utredning av attacken. Men vi pratar också om efterspelet och läget nu – ställdes någon till svars för attacken och har Läkare Utan Gränser lyckats återvända till Kunduz än?

Lyssna på vår podcast här