Libanon: Ett år efter vapenvilan

– Jag kom tillbaka för att reparera skadorna på mitt hus, säger Abdel Karim medan ljudet av drönare hörs i bakgrunden. 

– Men hur kan man börja om utan säkerhet, och utan att ha råd med grundläggande saker som medicin?

Ett år har gått sedan Israel utökade sitt krig i Libanon. Trots vapenvilan som trädde i kraft i november 2024 fortsätter Israels attacker nästan dagligen. Israeliska styrkor ockuperar fortfarande delar av södra Libanon, på gränsen mot Israel, och fler än 82 000 människor är fortfarande på flykt. 

Abdel Karim återvände till sin hemstad i Nabatiyeh och kunde återgå till att få behandling för sin kroniska sjukdom på Läkare Utan Gränsers mobila klinik. Samtidigt kämpar tusentals familjer över hela Libanon för att få tillgång till sjukvård.

Hela samhället påverkas

I södra Libanon har kriget ödelagt infrastruktur, inklusive sjukhus. Under de värsta attackerna behövde åtta sjukhus utrymmas. 13 procent av Libanons sjukhus antingen skadades, tvingades dra ner på sin verksamhet eller stänga. Mindre kliniker och sjukvårdsinrättningar påverkades också. I dag är många av de skadade sjukvårdsinrättningar fortfarande stängda, och många behöver renoveras.

Efter eskaleringen utökade vi vår verksamhet i de hårdast drabbade provinserna Nabatieh och Baalbek-Hermel samtidigt som vi fortsatte bistå med vård i Beirut, Bekaa och norra Libanon. I landets södra delar satte vi upp mobila kliniker som tillhandahåller sjukvård och psykologiskt stöd för att nå ut till de som inte har råd eller möjlighet att ta sig till en sjukvårdsinrättning.

– Krig tär hårt på hela samhällen, säger psykologen Tharwat Saraeb som arbetar på en av våra mobila kliniker i Nabatieh. 

– Inte en dag passerar utan att människorna här tvingas återuppleva det hemska de varit med om. Ljudet av drönare, ockupationen av deras mark och flyganfallen fortsätter och fördjupar lidandet.

Läkare Utan Gränsers team på plats fortsätter att se konsekvenserna av Israels upptrappning av attacker och de långvariga effekterna av ett krig som ännu inte har fått ett tydligt slut. Många av våra patienter lever sina liv i ovisshet, utan möjlighet till återhämtning. Psykisk ohälsa i form av stress, ångest och rädsla är en del av vardagen för många. 

– Min dotter svimmar varje gång hon hör ett flyganfall, även om den sker långt borta. Vi skakar alla av rädsla. Det påverkar oss på djupet, säger Samira, patient på en av våra mobila kliniker.

Flyktingar och migranter extra utsatta

Kriget har varit förödande för familjer, flyktingar och migranter. I Libanon bor bland annat över en miljon syriska flyktingar och hundratusentals palestinier. Dessa grupper exkluderades från att få nödhjälp i samband med upptrappningen av kriget, trots att de hade samma akuta behov av mat, sjukvård och tak över huvudet. Ett år senare har de fortfarande stora behov som inte tillgodoses. När FN-organisationer drabbas av minskad finansiering finns det risk att deras behov bara blir värre. 

För människor som våra patienter Abdel Karim och Samira är livet en kamp i uppförsbacke. Våra team på plats i Libanon kommer att fortsätta bistå befolkningen med sjukvård där det behövs som mest. Men för ett riktigt återuppbyggande behöver människor i södra Libanon trygghet, och fullständig tillgång till sjukvård och grundläggande förnödenheter.