Det allt varmare klimatet gör att tropiska sjukdomar nu sveper in över Europa och Sverige. Våra ledare måste vakna och inse att de här sjukdomarna inte längre är ett avlägset hot, skriver Mia Hejdenberg, medicinsk humanitär rådgivare på Läkare Utan Gränser.
Sommaren är här och med den en anstormning av sommarplågor som myggor och fästingar – som utöver att orsaka irritation och smärta även sprider allt allvarligare sjukdomar. Dessutom kommer allt fler nyheter om granbarkborren som utgör ett stort hot mot träd och skog.
Det allt varmare klimatet ändrar insekternas beteende och därmed även spridningsmönstren av de sjukdomar de bär på, något vi får alarmerande rapporter om mer eller mindre varje dag numera. Och det förväntas bli värre i framtiden.
Denguefeber sprider sig till nya platser
EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) varnade för ett par veckor sedan att myggor som sprider denguefeber tar sig längre in över norra och västra Europa i sommar. Det finns ingen effektiv behandling mot dengue, samtidigt som beräkningar indikerar att runt 60 procent av världens befolkning kan löpa risk att drabbas av sjukdomen år 2080.
Nyligen rapporterade Sveriges Radio dessutom att myggor kan föra in den tropiska sjukdomen nilfeber, besläktad med dengue och zika, i Sverige redan i sommar.
Sommarplågor riskerar att bli året runt-plågor
Med den här utvecklingen riskerar våra sommarplågor att bli året runt-plågor. Så ser det redan ut på många platser där Läkare utan gränser arbetar. Flera av de sjukdomar vi behandlar är så kallade försummade tropiska sjukdomar, en lista på 20 infektioner definierade av världshälsoorganisationen WHO och som till stor del sprids av insekter.
På listan hittar vi till exempel myggor som sprider denguefeber, tsetseflugor som bär på parasiter som orsakar afrikansk sömnsjuka, sandflugor som sprider parasiter som leder till den immunförsvagande sjukdomen kala azar och maskar som slår ut mag- och tarmsystemet.
Försummade tropiska sjukdomar drabbar 1,6 miljarder människor varje år och leder till 200 000 dödsfall. Även om man överlever leder många av sjukdomarna till stora ärr och deformeringar av kroppsdelar vilket gör att patienter stigmatiseras och isoleras.
Brist på effektiva vaccin
Hittills är det framför allt låginkomstländer som drabbats och en mycket liten del av den medicinska forskningen i världen är inriktad på de här sjukdomarna. Det saknas därför effektiva vaccin och diagnosverktyg mot de flesta försummade tropiska sjukdomar, och läkemedlen är ofta gamla, dyra och ger svåra biverkningar.
Endast fyra nya läkemedel för att behandla försummade sjukdomar godkändes mellan 2000 och 2011. Detta motsvarar 1 procent av alla läkemedel som totalt godkändes under perioden.
Bristen på effektiva preventiva åtgärder och behandling ökar förstås risken än mer för att sjukdomarnas spridning ska öka i takt med det allt varmare klimatet.
Under 2021 lanserade WHO en handlingsplan för att minska sjukdom och dödsfall i försummade tropiska sjukdomar. Ska detta uppnås är det är hög tid att agera!
Okända i Sverige
Många i Sverige känner inte ens till de här sjukdomarna. De måste få mer uppmärksamhet och det omgående. Det är inte så att de är omöjliga att förebygga eller behandla. Görs det tillräckliga investeringar under en längre tid så ger det resultat.
Den svenska regeringen har dock dragit ned rejält på forskningsbiståndet, något vi ser som en oroande utveckling när det finns ett skriande behov av mer forskning och utveckling för att få bukt med bristen på vaccin, diagnosverktyg och behandlingar mot försummade tropiska sjukdomar.
Vi anser att Sverige med lång erfarenhet som inflytelserik hälso- och biståndsaktör tvärtom kan verka för att tropiska sjukdomar ska uppmärksammas mer inom insatser kring global hälsa och därmed spela en viktig roll för att målen inom WHO:s plan ska bli verklighet.
Ledare i rika länder måste agera
Det är också avgörande att biståndsinsatser fokuseras kring att förbättra tillgången till grundläggande sjukvård på landsbygden i de mest utsatta länderna, eftersom det kan förhindra att människor smittas från början och att sjukdomarna sprids vidare.
Om inte ledare i rika länder agerar med mer kraft riskerar insekterna och därmed sjukdomarna att fortsätta spridas till nya platser och öka i omfattning. Och det riskerar att slå tillbaka på oss alla.
Den här artikeln publicerades ursprungligen i Svenska Dagbladet den 19 juli 2023.
