I två år har det brutala kriget rasat mellan den reguljära armén (SAF) och den paramilitära gruppen Rapid Support Forces (RSF). När kriget nu går in på sitt tredje år har konflikten utvecklats till världens mest akuta humanitära kris. Miljontals människor har tvingats fly och otaliga civila har dödats eller skadats allvarligt.
Utan några tecken på nedtrappning fortsätter frontlinjerna att flyttas och kriget är fortfarande intensivt. Politiskt är de stridande parterna längre bort än någonsin från ett avtal om eldupphör. SAF avvisade en vapenvila som föreslagits av Förenade Arabemiraten under Ramadan, medan RSF har etablerat en parallell regering i västra Sudan med stöd av flera politiska partier.
USA:s indragna stöd är ett hårt slag
Mot den dystra bakgrunden uppskattar FN att 30 miljoner människor är i behov av akut stöd och har begärt sex miljarder dollar för att kunna möta dessa behov – två miljarder mer än 2024. FN:s vädjan kommer samtidigt som USA, den största givaren till humanitära insatser i Sudan, har dragit in sitt stöd – ett hårt slag mot organisationer som är beroende av finansieringen.
Även innan dessa bakslag har FN haft svårt att möta de växande behoven i Sudan, på grund av osäkra förhållanden, begränsat tillträde och en knappt finansierad humanitär responsplan. Just tillträde fortsätter att vara en enorm utmaning för oss och andra humanitära aktörer. I de områden som är mer tillgängliga är de humanitära insatserna begränsade.
En klyfta mellan hjälporganisationer och människor i nöd har uppstått och växt snabbt under de senaste månaderna. Hur allvarlig situationen blivit varierar från delstat till delstat vad gäller våldets omfattning, befolkningsrörelser och det stöd som finns på plats.
Våra team har upplevt detta i alla de tio delstater där vi arbetar – i både SAF- och RSF-kontrollerade områden. Förra året såg vi omfattande utbrott av sjukdomar som kan förebyggas med vaccin, till exempel mässling, bland barn som även led av förödande undernäring.
Foto: Felipe Van Braak
Vi var på plats i Sudan första gången 1979 och sedan konflikten bröt ut i april 2023 har vi utökat vår insats i landet avsevärt för att tillgodose människors mest akuta behov. Vi arbetar i 10 av de 18 sudanesiska staterna. Vi har ett team på cirka 1 800 personer, varav de flesta är sudaneser, som arbetar på båda sidor av frontlinjen. Vi stödjer 22 sjukhus och 42 vårdcentraler och mobila kliniker.
Våra huvudsakliga medicinska insatser är akutsjukvård och traumakirurgi, barn- och mödravård, screening och behandling av akut undernäring samt insatser vid sjukdomsutbrott. Eftersom hjälpleveranserna fortfarande förhindras och annars är otillräckliga, är våra team involverade i flera andra aktiviteter som är mindre vanliga för Läkare Utan Gränser, till exempel matdistribution.
Svårt att möta de enorma behoven
Däremot kan vi fortfarande inte nå flera platser i landet, där vi vet att det finns stora behov. Ibland på grund av byråkratiska hinder, ibland på grund av det instabila läget och de oacceptabla säkerhetsrisker som det skulle innebära för våra team. Zamzam-lägret och El Fasher är de mest uppenbara exemplen, liksom flera områden i Khartoum där vi tvingats avbryta vår verksamhet under de senaste månaderna.
Humanitära restriktioner måste hävas och obehindrat tillträde måste garanteras. Läkare Utan Gränser uppmanar alla aktörer – givare, regeringar och FN-organ – att möjliggöra och prioritera leverans av humanitärt stöd, för att säkerställa att hjälpen inte bara kommer in i landet utan transporteras snabbt och säkert till de hårdast drabbade och mest avlägsna samhällena.
Människorna i Sudan har uthärdat detta krig två år för länge, de kan och bör inte vänta längre.
