Hoppa till huvudinnehåll

Lassafeber

En sjuksköterska tar hand om ett barn som smittats med Lassafebern i Sierra Leone.
Foto: Lam Yik Fei

Lassafeber är en blödarfeber som främst förekommer i västra Afrika. Sjukdomen sprids framförallt via gnagare och kan ha svåra symptom. 

Lassafeber är en viral hemorragisk feber som beskrevs redan på 1950-talet. Viruset som orsakar lassafeber identifierades dock inte förrän 1969 vid ett utbrott i staden Lassa i Nigeria där två sjuksköterskor dog.

Hur smittar Lassafeber?

Lassafeber är en så kallad zoonos, det vill säga att människor smittas efter kontakt med infekterade djur. Smittan kan också ske genom inandning av små partiklar från djurens urin och avföring. Djuret som sprider lassafeber är en gnagare som tillhör släktet Mastomys. Lassafeber sprids också vidare från en smittad person till andra genom kontakt med kroppsvätskor som blod, kräk och saliv.

Symptom på Lassafeber

Inkubationstiden för lassafeber är 1 - 3 veckor. Hos cirka 80 procent av de smittade är symptomen influensaliknande eller lindriga. Övriga blir allvarligt sjuka med hög feber och allmän svaghet. Efter några dagar tillkommer buksmärtor, kräkningar, diarré, halsont och hosta.

I allvarliga fall av lassafeber uppkommer också ansiktssvullnad samt blödningar från mun, näsa och andra kroppsöppningar. I senare stadier av sjukdomen kan chock, kramper och koma tillstöta. Dövhet eller nedsatt hörsel drabbar ungefär en fjärdedel som smittas av lassafeber, varav hälften får bestående men.

Gravida kvinnor som får lassafeber sent under graviditeten får i ofta en svår sjukdom och i 80 procent av fallen dör antingen modern eller barnet. 

Eftersom symtomen är så varierande och ospecifika är diagnosen ofta svår att ställa kliniskt. Det är lätt att förväxla sjukdomen med exempelvis malaria, dysenteri, tyfus samt andra blödarfebrar. Laboratorietester krävs därför för att säkerställa diagnosen.

Behandling av Lassafeber

Det antivirala läkemedlet Ribavirin är effektivt mot lassafeber om det sätts in i tid, men skyddar inte mot dövhet. Läkemedlet ges direkt i blodet. Stödjande behandling behövs också för att kontrollera vätskebalans, syresättning och blodtryck.

Det finns ännu inget vaccin mot lassafeber tillgängligt, men forskning pågår. Därför måste de förebyggande insatserna inriktas på att försöka bekämpa gnagarna och informera dem som bor i högriskområden om hur sjukdomen sprids. 

Utbredning av Lassafeber

Enligt Smittskyddsinstitutet inträffar 100 000-300 000 fall av lassafeber varje år i Västafrika. Antalet dödsfall uppgår till omkring 5000 årligen. Sjukdomen är endemisk, vilket betyder att den finns konstant på vissa definierade geografiska platser i västra Afrika, framförallt i Guinea, Sierra Leone, Liberia och Nigeria.

2017-18 inträffade ett stort utbrott av lassafeber i Nigeria där ett hundratal personer dog. Enstaka fall har rapporterats från USA och i europeiska länder som Tyskland och England. Även i Sverige upptäcktes ett fall av lassafeber år 2011 hos en person som tjänstgjort i Afrika. 

Vår insats mot Lassafeber

Innan det stora ebolautbrottet i Västafrika 2014 hade vi en avdelning för patienter med lassafeber på sjukhuset i Bo, Sierra Leone.

Vi har beredskap för att göra akuta insatser vid plötsliga utbrott. 

Senast uppdaterad 7 april 2018.