Hiv är en dödlig pandemi. Trots att det finns effektiv behandling dör hundratusentals människor varje år, de allra flesta i låg- och medelinkomstländer. Kostnaden för mediciner är fortfarande ett stort hinder.
Hiv förekommer över hela världen, men är mest utbrett i Afrika söder om Sahara. Läkare Utan Gränser arbetar både med behandling och förebyggande arbete mot hiv och aids.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO lever 39,9 miljoner människor i världen med hiv (slutet av 2023). Antalet som smittas av hiv per år har sjunkit, och likaså sjunker antalet människor som dör till följd av aids.
Med rätt behandling går det idag att leva ett långt och fullgott liv med hiv. På 25 år har hiv gått från dödsdom till en kronisk sjukdom som det går att leva ett fullgott liv med. Bakom utvecklingen står aktivisters outtröttliga kamp för allas rätt till livräddande behandling.
I slutet av 2023 hade 23 procent av människor som lever med hiv inte tillgång till behandling. Under året dog 630 000 människor av hiv-relaterade sjukdomar. En del av dem fick aldrig någon behandling och andra fick det för sent.
Hur smittar hiv?
Hiv är en förkortning för humant immunbristvirus och överförs via blod och kroppsvätskor, till exempel smittar obehandlad hiv vid oskyddat sex och hiv kan även överföras genom smittat blod då personer som injicerar droger delar kanyler.
Hivviruset kan också överföras från mamma till barn under graviditeten, vid födseln och genom amning, en risk som dock minskar drastiskt om mamman och barnet får behandling. En välbehandlad hiv kan inte överföras via sexuell kontakt.
Vilka symtom har hiv och aids?
Några veckor efter smittotillfället kan influensaliknande symtom uppträda, men många märker inte alls att de blivit smittade av hiv. Trots att en person som blivit smittad av hiv är som mest smittsam de första månaderna efter smittotillfället har många inga symtom alls och vet alltså inte om att de kan smitta andra.
Det är olika hur lång tid det tar för en person som lever med en obehandlad hiv att utveckla aids. Generellt tar det mellan tio och femton år från det att en person blivit smittad av hiv tills det att den får en aidsdiagnos.
Aids en förkortning av förvärvat immunbristsyndrom och är ett tillstånd som uppstår när en obehandlad hivinfektion försvagat immunförsvaret så kraftigt att olika infektioner och sjukdomar blir livshotande. När man säger att någon dör av aids betyder det att personen dör av någon följdsjukdom. Den vanligaste dödsorsaken för människor som lever med hiv är tuberkulos, andra vanliga följdsjukdomar är cancer och hepatit B och C.
Diagnosticering och övervakning av virusmängd
För att diagnosticera hiv finns numera snabbtest och självtest där personen som testas får svar samma dag, vanligtvis inom 30 minuter. Ett blodprov som tas på en sjukvårdsinrättning kan ta upp till några dagar att få svar på.
Olika tester mäter olika saker; virusnivå i blodet, antigener- och antikroppar eller bara antikroppar. Beroende på vad det är för test måste man vänta olika länge från smittillfället tills det att man kan testa sig för hiv, ofta handlar det om några veckor. Ett positivt svar ska alltid följas upp med ett till test för att vara säker på resultatet.
När någon diagnosticeras med hiv är det mycket viktigt att virusmängden i blodet övervakas – för att veta om behandlingen fungerar. Medan det är standard i höginkomstländer att mäta virusmängden årligen är det fortfarande svårt för människor som lever med hiv i låginkomstländer att få veta sina virusnivåer.
Behandling för hiv
Det finns inget vaccin mot hiv och infektionen kan inte heller botas, utan är kronisk. Däremot finns det idag behandling mot hiv som gör att en person med hiv kan leva ett långt och fullgott liv.
En lång rad så kallade antiretrovirala läkemedel (ARV) finns som hämmar virusets replikering och därmed nedbrytningen av immunförsvaret vilket innebär att utvecklingen av aids skjuts upp.
Men trots de fallande priserna på ARV-läkemedel (som ibland kallas bromsmediciner) dör många patienter i fattiga länder eftersom de inte har råd med hivmediciner. I till exempel Västafrika och Centralafrika f¨r bara en tredjedel av hivpositiva behandling med ARV-läkemedel.
Rapporten No Time to Loose visar att hundratusentals människor fortfarande dör av aids då vissa länder inte är tillräckligt utrustade för att förebygga, upptäcka och behandla sjukdomen.
Lyssna på vår podd, Uppdrag: Rädda liv, där läkaren Ann Åkesson berättar om sitt livslånga arbete med hiv.
I konfliktområden och för människor på flykt är det svårare att säkerställa kontinuerlig behandling för patienter med hiv. Logistiska utmaningar och säkerhetsproblem utgör barriärer både för våra team och för patienter. I Jemen har de senaste fem årens inbördeskrig försvårat för oss att ge våra patienter med hiv den vård och behandling de behöver för att fortsätta vara friska.
I Centralafrikanska republiken, Sydsudan och Jemen har vi utvecklat en strategi där vi i konfliktdrabbade områden delar ut paket med ARV-läkemedel för upp till sex månader till våra patienter. Detta hjälper människor att följa sin behandling även om de inte längre har tillgång till kliniker för att få ut sina mediciner regelbundet.
Växande resistens och höga läkemedelspriser
De flesta som lever med hiv svarar på första linjens läkemedel vilka kostar cirka 650 kronor per person och år. Men många utvecklar resistens mot dessa läkemedel och måste byta till andra linjens läkemedel. De nyare medicinerna är dock dyrare – upp till fyra gånger så dyra för andra linjens och därefter åtta gånger dyrare för tredje linjens mediciner. De kan kosta så mycket som 22 000 kronor per person och år.
Det höga priset beror till stor del på att läkemedelsföretagen har monopol som blockerar produktionen av billigare generiska läkemedel. Utöver de oöverkomliga priserna begränsas människors tillgång till livräddande behandling av brister i uppföljning av virusmängd och resistens.
Så arbetar Läkare Utan Gränser med hiv och aids
Ett av de mest effektiva sätten att förebygga hiv och aids är genom att visa att behandling är möjlig. Om man vet att det inte innebär en dödsdom att leva med hiv är man mer benägen till testning och behandling vilket hjälper till att begränsa sjukdomens spridning väsentligt.
Det betyder också att det tabu som finns kring sjukdomen bryts ned och att det blir lättare att tala om prevention, som är en av grunderna för att förebygga hiv och aids.
Under 2020 hade Läkare Utan Gränser 44 500 patienter som fick första linjens ARV-läkemedel i något av våra hivprogram. Vi fortsätter att ge stöd och behandling till olika grupper som lever med hiv men fokuserar mycket av vårt arbete på sårbara grupper och de som har framskriden aids.
Trots att människor i dessa grupper löper större risk att smittas av hiv är de ofta exkluderade från såväl behandling som förebyggande insatser, liksom sjukvård i övrigt. Stigma, diskriminering, social utslagning och våld tillhör deras vardag. I till exempel Malawi och Moçambique erbjuder vi ett vårdpaket för sexuell och reproduktiv hälsa samt hivbehandling till sexarbetare och män som har sex med män längs huvudtransportvägar.
Vi bedriver också ett brett och intensivt påverkansarbete, bland annat för att se till att det internationella stödet till behandlingsinsatser hålls stabilt.
Hivvård nära patienten
Ett problem inom hivvården har hittils varit att patienterna måste färdas långa sträckor för att få behandling. I vissa länder måste de gå i timmar för att få hivläkemedel. Vi har startat flera projekt för att decentralisera hivvården och underlätta för patienterna. Nya modeller har utvecklats i åtta länder: Kongo-Kinshasa, Guinea, Kenya, Lesotho, Malawi, Mocambique, Sydafrika och Zimbabwe.
Uppdaterad 2024.
