Kenyas beslut att stänga Dadaab har skapat chock och oro bland lägrets boende. Flyktingar som tvingas tillbaka till Somalia riskerar att drabbas hårt av brist på sjukvård, sexuellt våld och tvångsrekrytering till väpnade grupper. Vi kräver att Kenyas regering omvärderar beslutet och ser över alternativen.
– När jag hörde att lägret ska stängas blev jag frustrerad, chockad och rädd. Om jag måste åka tillbaka kommer jag inte att vara säker. Jag är rädd att tvingas med i någon väpnad grupp och det gör mig skräckslagen. Jag vill inte dö. Jag är ju bara 29 år, säger Hassan Sugal Takoy, socialarbetare och boende i Dadaab.
Jag vill inte dö. Jag är ju bara 29 år Hassan Sugal Takoy
Hassan Sugal Takoy föddes i Somalia 1987. Fem år senare tvingades hans familj att fly inbördeskriget. Sedan dess ser han Dagahaleys flyktingläger i Dadaab, Kenya, som sitt hem. För fem år sedan började han arbeta som tolk för Läkare Utan Gränser och idag jobbar han som socialarbetare.
– Stängningen av lägret kommer att påverka alla flyktingar och särskilt de äldre. Somalias sjukvårdssystem är inte tillräckligt stabilt för att ta hand om gravida och förhindra mödradödlighet. Jag undrar även om barnen kommer att få sina vaccinationer och om sjukvårdssystemet är rustat för sjukdomsutbrott. När många flyktingar tvingas återvända skapas en grogrund för smittsamma sjukdomar, säger Hassan Sugal Takoy.
Rapport visar att flyktingarna vill stanna
I rapporten Dadaab to Somalia: Pushed back into peril som vi publicerar idag säger 86 procent av alla flyktingarna att de inte vill återvända till Somalia på grund av rädsla. Av dem vi pratat med i Dagahaley-lägret i Dadaab sa 97 procent att risken för sexuellt våld är väldigt hög i Somalia och 97,5 procent bedömde risken för tvångsrekrytering till somaliska väpnade grupper som hög.
– Självklart är flyktingläger inte det bästa sättet att hantera en utdragen 25-årig kris. Men att stänga lägren utan att erbjuda hållbara alternativ tvingar människorna tillbaka in i konfliktzonen där tillgången till sjukvård är farligt låg. Beslutet är ännu en tragedi för världens flyktingar där vi åter igen misslyckas med att förse människor i fara med en fristad, säger Bruno Jochum, generalsekreterare för Läkare Utan Gränser i Schweiz.
Beslutet är ännu en tragedi för världens flyktingar Bruno Jochum
Kräver hållbara alternativ
Läkare Utan Gränser kräver att Kenyas regering och FN:s flyktingorgan UNHCR omedelbart ser över andra alternativ till att stänga lägren. En mer hållbar lösning kan vara mindre läger i Kenya, ökad förflyttning till andra länder eller integration av flyktingar i det kenyanska samhället. Vi vädjar också till det internationella samfundet att dela ansvaret med Kenyas regering.
– Det är oacceptabelt att tusentals flyktingar tvingas tillbaka in i konfliktzoner och akuta kriser utan att ges andra alternativ. Kenya ska inte behöva bära denna börda själva. Bidrag från givarländer måste gå till kontinuerligt stöd i tillflyktslandet, inte till att stödja ett påtvingat återvändande till en krigszon, säger Liesbeth Aelbrecht, ansvarig för Läkare Utan Gränsers insatser i Kenya.
Lägret stängs i november
Beslutet att stänga Dadaab-lägren i nordöstra Kenya fattades av Kenyas regering i maj i år, med hänvisning till ekonomiska, säkerhetsmässiga och miljömässiga skäl. Stängningen ska vara klar den 30 november 2016.
Dadaab består av fem olika läger och är idag världens största flyktingläger. Flyktinglägren tillkom 1991 när konflikter i grannländerna Somalia, Sudan och Etiopien tvingade tusentals människor att fly. Idag är majoriteten av lägrens 277 000 invånare somalier.
Läkare Utan Gränser har arbetat i Dadaab sedan 1992. Idag är vi den enda organisation som erbjuder sjukvård i Dagahaley-lägret, genom ett sjukhus med 100 sängplatser och två mindre vårdmottagningar. Vi tar inte emot några statliga medel för vårt arbete i Dadaab, alla medel kommer från privata gåvor.
