Syrien: ett år efter jordbävningarna

”Vi bor i ett tält – barnen är rädda för hus och byggnader. Vi är väldigt trötta”, säger Hind, en 36-år gammal fembarnsmamma som bor i Afrin nordvästa provinsen Idlib i Syrien. 

Var kan du hitta en fristad när ditt hem inte längre är säkert? Hur kan du trösta dina barn när de lever med rädslan att marken under deras fötter plötsligt kommer börja röra på sig? Det är frågor som rör sig i huvudet på människor i nordvästa Syrien, en region som brottas med effekterna av en ekonomisk kris och över ett årtionde av krig. Situationen förvärrades efter jordbävningarna som drabbade nordvästa Syrien och södra Turkiet den sjätte februari 2023.

”Jordbävningarna tvingade människor att fly och skapade mer fattigdom och hemlöshet i regionen. Det orsakade förvärrade levnadsförhållanden för människor och gjorde stor skada på infrastrukturen. Dessutom förlorade tusentals barn sina vårdnadshavare eller genomled fysiska skador och amputationer. Alla dessa faktorer har förvärrat den psykiska hälsan för tusentals människor”, säger Läkare Utan Gränsers landansvarig Thomas Balivet. 

Innan jordbävningarna ägde rum hade redan många människor i nordvästra Syrien tvingats fly från sina hem på grund av det pågående kriget. I efterspelet av jordbävningarna stod människorna sen utan boende, mat, rent vatten och andra grundläggande förnödenheter.

”Vi lämnade vår hemstad i Saraqib, öster om Idlib, på grund av kriget och de konstanta beskjutningarna. Efter år på flykt och sökande efter säkerhet bosatte vi oss i Afrin, längre norrut,” säger Hind som är ifrån Syrien. ”Huset vi bodde i hade inga väggar. Vi hängde upp filtar för att få skugga och avskildhet. Min man arbetade, men vi hade knappt någon mat. Sen kom jordbävningarna och vi förlorade allting -igen.”

Det första skalvet hade en magnitud på 7.8 och lämnade förstörelse efter sig som påminde om de skador som kriget redan skapat i nordvästra Syrien.   

Läkare Utan Gränsers psykologichef i Idlib, Omar Al-Omar, minns de första timmarna efter jordbävningarna. ”I gryningen gick jag ner till Salqin, en stad i Idlib provinsen. Jag såg hela byggnader kollapsa och förvandlas till rasmassor. Det som gjorde mest ont in i mig var att höra rop på hjälp från människorna under rasmassorna, människor jag inte kunde hjälpa. 

Sedan tog jag mig till Salqin-sjukhuset, som Läkare Utan Gränser stöttar. När jag anlände förbluffades jag av alla skadade och döda kroppar som låg i rummen och korridorerna på sjukhuset. Jag klarade inte av att stå upp. Jag satt mig ned på golvet och brast ut i gråt. 

På sjukhuset kände vi efterskalven och i varje ögonblick strömmade ett stort antal skadade människor in på sjukhuset. Den natten är en natt som vara kvar i mitt minne resten av livet.”

Även innan februari 2023 hade hälso- och sjukvården i nordvästra Syrien problem, som underfinansiering och begränsad tillgång av vård. Jordbävningarna skadade 55 sjukvårdsinrättningar, och lämnade dem i ett skick där de inte kan fungera fullt ut. Likväl som förnödenheter - människor i regionen behövde toaletter, duschar, värmesystem, vinterkläder, generatorer, filtar, hygienartiklar och städprodukter. 

Timmarna efter det första skalvet började Läkare Utan Gränsers team omedelbart ge akutsjukvård och distribuera de lager av humanitära förnödenheter som fanns. Under dagarna som följde skickade Läkare Utan Gränser 40 lastbilar som var fyllda med medicinska och icke-medicinska föremål till området, inklusive mat och skyddsmaterial. Medan Läkare Utan Gränsers vatten- och sanitetsexpeter byggde toaletter och duschar till de som överlevt jordbävningarna och gav dem rent dricksvatten.

”Efter den akuta fasen av respons och stöttning skiftade vårt fokus till att ge skydd, mat och hjälpartiklar - säkerställa tillgång till sjukvård, likväl som vatten och sanitet,” säger Balivet. ”Bristen på dessa grundläggande förnödenheter har haft en djupgående påverkan på människors psykiska hälsa.”

Ett år senare är den fysiska förödelsen som jordbävningarna skapade mindre synlig, men människors psykiska hälsa är fortfarande starkt påverkad.

”Efter jordbävningarna har fall av posttraumatisk stress och psykiska problem ökat, såsom panikattacker, olika former av fobier och psykosomatiska symptom. Särskilt bland barn,” säger Omar. 

”Trygga rum” för kvinnor och barn

I samarbete med partnerorganisationer grundade Läkare Utan Gränser fyra ”trygga rum”-program på olika platser i norra Aleppo och Idlibprovinsen, för att ge kvinnor och barn möjligheten att ta en paus från den svåra verkligheten på utsidan. Dessa initativ är fortfarande aktiva och tre ytterligare platser har öppnats i Idlib. Inom dessa ”trygga rum”, som är utsedda tält, kan kvinnor och barn sysselsätta sig med spel och aktiviteter, såsom att teckna, ta del av gruppmöten, eller helt enkelt sitta och vila. Oavsett om de väljer att sitta tysta eller delta i en livlig konversation, ges kvinnor och barn en fristad där de tillfälligt kan koppla från den tunga verkligheten och andas lugnt.

Omkring 25 000 kvinnor och barn har använt dessa trygga rum. Av dessa remitterade även Läkare Utan Gränser 1900 kvinnor och barn till andra organisationer för uppföljning av fysiska eller psykologiska hälsoproblem. Hind, som regelbundet besöker Läkare Utan Gränsers trygga rum berättar, ”När jag kommer in i det trygga rummet glömmer jag allt. Jag glömmer ångesten och rädslan. Mina barn följer med mig och leker. Vi glömmer rädslan och vad som hände efter jordbävningarna.”

Att möta människors behov för psykisk hälsa

Läkare Utan Gränser har gett vård för psykisk hälsa till människor i nordvästa Syrien sedan 2013. Som en del av krishanteringen efter jordbävningarna startat ett omfattande projekt för psykisk hälsa. 

Mobila team bestående av stödpersoner fanns på 80 platser i regionen för att ge psykologisk första hjälpen, likväl som specialiserat stöd till medel- och högrisk patienter. De höll även genomgångar för att hjälpa människor hantera både deras omedelbara psykiska reaktioner, likväl som känslor som kan komma senare.