Läkaren Alejandra Capril undersöker en patient på intensivvårdsavdelningen för barn på Boost sjukhus i Lashkar Gah, Afghanistan. Foto: Kadir Van Lohuizen/Noor
Mer än 40 år av konflikt och osäkerhet har lagt Afghanistans ekonomi och infrastruktur i ruiner och gjort många människor beroende av humanitärt stöd. 2024 fortsatte vi att stödja Afghanistans överbelastade och underfinansierade sjukvårdssystem, med särskilt fokus på mödra- och barnhälsa, genom åtta projekt i åtta olika provinser.
När talibanerna gick in i huvudstaden Kabul och tog över makten i augusti 2021 skars det utländska biståndet ned över en natt. Afghanska tillgångar i USA och i vissa andra länder frystes och många internationella organisationer lämnade landet. Detta ökade trycket på ett redan bräckligt och överbelastat offentligt hälso- och sjukvårdssystem och gjorde det allt svårare för människor att få tillgång till livsviktig vård.
Vi har stannat kvar och fortsätter ge akut vård på många platser. Överallt bevittnar vi de negativa effekterna av den dåliga tillgången till hälso- och sjukvård i Afghanistan. Många patienter måste resa långa sträckor från andra provinser för att komma till sjukhus och ibland kommer de fram i kritiskt tillstånd.
Under året såg vi en ökad tillströmning av patienter till våra vårdinrättningar. Även om säkerhetsläget i landet har stabiliserats och människor kan resa säkrare för att söka vård, råder det fortfarande stor brist på läkemedel och personal på offentliga sjukhus och vårdcentraler. Därtill kommer utbredd fattigdom och arbetslöshet samt alltmer restriktiva sociala regler, som syftar till att utestänga kvinnor från det offentliga och yrkesverksamma livet. Som en följd har många svårt att få den vård de behöver.
Trycket på provinsiella och regionala sjukhus är mycket högt. Under 2024 rapporterade vi extremt hög beläggning, där två eller till och med tre patienter delade säng på vissa avdelningar. Under de senaste tre åren har antalet patienter som behandlas av oss fördubblats.
I början av året inledde vi en akutinsats för att bekämpa ett ovanligt stort utbrott av mässling i Balkh, Bamyan, Herat och Helmand. I Herat utökade vi vår isoleringsavdelning för att kunna ta emot fler misstänkta fall. Vi uppmanade också regeringen att förbättra tillgången till vaccination, exempelvis genom att sänka åldern för första dosen från nio till sex månader.
Situationen för kvinnor försämrades ytterligare under 2024. I augusti införde det styrande islamiska emiratet i Afghanistan (IEA), även känt som talibanerna, en ny lag med 35 paragrafer som reglerar kvinnors beteende och livsstil. Lagen formaliserade tidigare restriktioner och tillförde nya, till exempel ett förbud för kvinnor att tala högt offentligt.
I december förbjöd IEA kvinnor att studera vid medicinska utbildningar, inklusive inom omvårdnad och barnmorskeyrket. Det begränsar ytterligare kvinnors tillgång till utbildning – en process som pågått sedan 2022. Hälften av vår medicinska personal i Afghanistan är kvinnor, men vi har fortsatt svårt att rekrytera gynekologer till våra förlossningsprojekt. Vi är fast beslutna att fortsätta vårt påverkansarbete och föra dialog med IEA för att öka kvinnors tillgång till medicinsk utbildning – och utbildning i stort.
Under året återvände också många afghaner från Pakistan, Iran, Turkiet och vissa europeiska länder. Vi genomförde därför en rad bedömningar av behoven i gränsområden.
Läs mer om våra aktiviteter i Afghanistan på Läkare Utan Gränsers internationella hemsida.
Senast uppdaterad 1 september 2025.
Vill du veta mer om Läkare Utan Gränsers arbete? Fyll i formuläret för att prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Via På plats får du våra senaste nyheter och de viktigaste berättelserna direkt till din inkorg.
