Glömda kriser - glömda människor

I alla situationer där vi verkar, strävar vi efter att hjälpa människor som kan ha blivit förbisedda av myndigheter eller andra hjälporganisationer. Det kan handla om sexarbetare, gatubarn, fängelseinterner, missbrukare eller psykiskt sjuka. I vissa områden har hela befolkningsgrupper systematiskt exkluderats av myndigheter på grund av etnicitet eller politiska åsikter.

När folkgrupper blir utfrysta från samhället, kan vi bistå med psykologiskt och medicinskt stöd och använda vår röst för att föra deras talan.

Som en organisation med många års erfarenhet vet vi att det tar tid att utveckla en förståelse för de människor vi behandlar och de områden som vi arbetar i.

När patienter inte har möjlighet att ta sig till sjukhusen, bistår vi istället genom att ta sjukvården till dem.

Fängelser

Många samhällen världen över saknar tillräckligt med resurser för att kunna erbjuda fungerande sjukvård. Andra samhällen har resurserna och möjligheterna, men undviker ändå att bistå med vård på grund av politiska eller sociala skäl.

I vissa länder saknar fängelseinterner tillgång till sjukvård. Med ohygieniska celler och bristande tillgång till vatten så frodas sjukdomar som undernäring, uttorkning samt hud- och luftvägssjukdomar. I länder där tuberkulos är vanligt förekommande kan överfulla celler utgöra en grogrund för spridning av sjukdomen.

För att undvika att våra patienter utvecklar resistens mot mediciner arbetar vi med uppföljningsvård när fångar förflyttas eller släpps ut. Vi ser till att de har tillgång till mediciner och den sjukvård som de behöver.

Våld, droger och sexarbetare

I vissa länder blir människor förvägrade sjukvård eftersom de lever utanför samhället.

I Honduras huvudstad Tegucigalpa är mordsstatistiken den högsta i världen. De skrämmande siffrorna beror främst på narkotikahandel och gäng som bedriver utpressning och trakasserar befolkningen vilket ofta leder till våldsamma sammandrabbningar. Folk är ofta för rädda för att söka upp sjukvård.

Många migranter i Honduras försörjer sig som sexarbetare eller som narkotikasmugglare. Bristen på sjukvård i kombination med den snabbt växande kommersiella sexhandeln, har lett till en enorm ökning av sexuellt överförbara sjukdomar.

– Jag blev våldtagen när jag var 17 år gammal. Jag blev gravid och min familj stötte ut mig. Jag flydde och hamnade till slut i Tegucigalpa där jag prostituerade mig för att kunna försörja mig och min son, säger Catherina*, patient på vår klinik i Honduras.

– Jag hade ingen tilltro till folk. Jag kände mig desorienterad, ville inte prata med någon och litade inte på någon. När Eva (som jobbar för Läkare Utan Gränser) skickade mig till en psykolog så var jag väldigt orolig eftersom jag hade många problem.

– Sedan dess känner jag mig inte lika arg längre – när psykologen lyssnade på mig så ville jag skrika av lättnad. Här känner jag att det finns folk som vill lyssna och hjälpa mig.

På gatorna arbetar vi med att diagnostisera människor och bistå med grundläggande vård. Våra psykologer erbjuder rådgivning och är redo att lyssna på vad folk har att säga. Personer som lider av missbruk eller allvarliga och kroniska sjukdomar hänvisas till våra sjukvårdsenheter. Där bistår våra läkare och psykologer med vård riktad mot fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och stödjer patienterna genom behandlingen.

Utstötta

I många länder är vissa sjukdomar – framförallt psykisk ohälsa – någonting som främst behandlas med tystnad. Tabu kan vara ett mycket stort hälsoproblem.

Enligt WHO så lider runt 450 miljoner människor världen över av psykisk ohälsa. Trots detta så finns ett enormt gap mellan hur många som får vård och hur många som skulle behöva vård.

– När jag arbetade i Dadaab såg jag psykiskt sjuka som hade blivit fastkedjade eller utfrysta från sina familjer. Familjerna visste helt enkelt inte hur de skulle hantera dem, säger psykiatrikern Pablo Melgar Gomez, som arbetade med oss i Dadaablägret från 2009 till 2010.

– Om vi inte hade funnits till, så hade de inte haft någon möjlighet att få psykiatrisk vård och skulle vara fastkedjade än idag.

Vissa åkommor som till exempel förlossningsfistel, kan leda till att folk blir utfrysta från samhället.

En fistel innebär att ett hål uppstår mellan slidan och urinblåsan, eller mellan slidan och ändtarmen, vilket gör att urin och avföring läcker konstant. Fistel är nästan alltid ett resultat av en förlossning med komplikationer. Det är vanligt förekommande i avlägsna områden, främst där få sjukhus existerar eller där tillgången till förlossningsvård är begränsad.

De flesta kvinnor med fistel utvecklar också psykiska besvär. På grund av detta blir de ofta utstötta från samhället och övergivna av sina män som väljer en annan ”frisk” kvinna.

*Patienten heter egentligen någonting annat