Att vara undernärd innebär att det blir en obalans mellan hur mycket näring en person får i sig i förhållande till hur mycket hen behöver. Undernäring är särskilt allvarligt bland barn eftersom det finns en högre risk att det kan påverka den fysiska och kognitiva utvecklingen, i värsta fall med kroniska skador som följd.
Närmare 924 miljoner människor (11,7 procent av världens befolkning) hade en allvarligt osäker livsmedelsförsörjning under 2021, vilket är en ökning med 207 miljoner människor på två år, enligt FN.
Just nu råder hungersnöd på flera platser i världen. Sedan början av året har våra team i nordvästra Nigeria tagit emot ett ovanligt stort antal undernärda barn. Faktorer som ökande otrygghet, klimatförändringar och höjda livsmedelspriser har lett till en kraftig ökning av undernäring i regionen. I nordöstra Etiopien har sjukvårdssystemet drabbats hårt av den pågående konflikten – samtidigt som behoven är enorma. Bristen på mat och vatten, inte minst bland människor som tvingats fly, är tydlig: mer än tre gånger så många allvarligt undernärda barn som förra året har tagits emot på Duptisjukhuset i regionen Afar. Många av våra större insatser mot undernäring utöver Sahelregionen och Afrikas horn finns i länder med utdragna konflikter, som i Jemen och Afghanistan.
Finns det olika former av undernäring?
Ja, det finns faktiskt flera olika former. Kronisk undernäring uppstår när kroppen under en lång tid inte fått tillräckligt med mat, vitaminer eller mineraler vilket gör att den fysiska utvecklingen stannar upp. För att diagnostisera den kroniska formen av undernäring mäts ett barns längd i förhållande till ålder, och jämförs med friska och välnärda barn.
Akut undernäring uppstår till följd av utebliven näring under en begränsad period. Det finns olika svårighetsgrader där svår akut undernäring är den mest livshotande typen av undernäring och uppstår ofta i samband med hungersnöd. Det kan också uppstå i samband med att en person lider av akut sjukdom eller vid epidemier.
Allvarlig, eller grav, akut undernäring, oftast bara kallad allvarlig undernäring, definieras antingen av mycket låg vikt i förhållande till kroppslängden med synlig allvarlig viktnedgång, eller av en slags vätskeödem som framför allt orsakas av proteinbrist. Denna form av svullnad kallas vanligen kwashiorkor.
Barn som lider av måttlig akut undernäring har låg kroppsvikt i förhållande till sin längd, men den är mindre extrem.
Är undernäring samma sak som hunger, och svält?
Termerna hunger, undernäring, och svält är besläktade, men skiljer sig något åt i definitionen. Undernäring innebär att en person inte får i sig den näring som hen behöver i form av till exempel protein, vitaminer, och mineraler. Begreppet hunger, eller hungersnöd, innebär att människor inte har tillräckligt med mat för dagen. En person kan alltså vara undernärd, men utan att gå hungrig. Svält är en specifik term som enligt FN definieras som en situation när vart femte hushåll i ett specifikt område inte har tillräckligt med mat, ett av tre barn lider av akut undernäring, och två personer per 10 000 invånare dör varje dag av undernäringsrelaterade orsaker.
Vilka har störst risk att drabbas?
Störst risk att drabbas av undernäring har barn mellan sex och 24 månader. Globalt har omkring 45 procent av dödsfallen bland barn under fem år samband med undernäring. Detta är vanligast i låg- och medelinkomstländer.
Varför mäter man överarmen?
Den akuta formen av undernäring kan mätas genom att titta på barnets vikt i förhållande till längd, eller genom att mäta den så kallade MUAC (mid-upper arm circumference), nämligen omfånget mitt på överarmen. Överarmen mäts med ett speciellt måttband, som är uppdelat i tre färger: grönt, gult och rött. Gult indikerar att barnet ligger i riskzonen för att bli undernärt, och rött indikerar att barnet redan är akut undernärt.
Används jordnötter som behandling?
Resultatet av en korrekt behandling av undernäring är förvånansvärt bra. Efter en månad har de flesta barn återfått 80 procent av normalvikten. Upp till 95 procent av de svårt undernärda barnen som blir behandlade överlever. Dessvärre har bara 10 procent av alla världens svårt undernärda barn tillgång till denna behandling.
Barn med allra svårast undernäring behöver läggas in på sjukhus för att få behandling. Till att börja med ger man barnen en särskild mjölk. En person som är allvarligt undernärd kan inte alltid ta emot mat som är mycket näringsrik, eftersom kroppen inte klarar av att bryta ner och tillgodogöra sig alla ämnen. Därför börjar man oftast behandlingen med en särskild mjölk med lite svagare näringsinnehåll, och sedan en med lite mer näring. När barnet stabiliserats kan de i stället börja få en slags jordnötspasta som innehåller alla nödvändiga vitaminer, mineraler, proteiner och andra näringsämnen som små barn behöver. Denna behandling kan även fortsätta i hemmet, efter att barnet skrivits ut från sjukhuset.
Eftersom denna jordnötspasta, som kommer i mindre plastförpackningar och inte behöver tillagas, är så lätt att använda kan den ges till sjuka barn av deras vårdnadshavare utan övervakning. Detta gör det möjligt för Läkare Utan Gränser att behandla betydligt fler barn.
