Minskade matransoner: en hälsofara för rohingyer

Matransonerna i flyktinglägren i Cox’s Bazar i Bangladesh skärs ner. För de runt en miljon rohingyer som bor i lägren kan detta få allvarliga hälsoeffekter.

Det var den 1 mars 2023 som FN:s livsmedelsprogram, med begränsad finansiering som anledning, beslutade att minska matransonerna i Cox’s Bazar med 17 procent. Som följd kommer mängden kalorier per person ligga under den internationella minimumnivån som är 2 100 kalorier per dag.

Royingyer i Cox’s Bazar är nästan helt beroende av matbistånd eftersom de inte har laglig rätt att arbeta och behöver särskilda tillstånd för att lämna lägren. Detta hindrar dem från att kunna få tag på extra mat utöver matransonerna.

Ett minskat dagligt intag av kalorier leder till att människor riskerar att drabbas av undernäring och blodbrist. Det försvagar också immunförsvaret vilket ökar risken att insjukna i infektionssjukdomar som mässling och kolera.

Gravida kvinnor och barn drabbas

Många av de gravida kvinnor som teamen möter på våra kliniker är redan i dag undernärda. Förra året diagnostiserades tolv procent av alla gravida kvinnor på Kutapalongsjukhuset och kliniken i Balukali med akut undernäring. 30 procent diagnostiserades med blodbrist.

Gravida kvinnor som är undernärda och lider av blodbrist drabbas oftare av komplikationer under födseln, medan deras barn har större risk att födas med hälsoproblem. Redan innan nedskärningen av matransonerna var 28 procent av barnen som föddes på Kutupalongsjukhuset och kliniken i Balukhali underviktiga.

Många flyktingar i lägren lider också av kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och diabetes typ två. För dem är en hälsosam diet extra viktig. Minskad tillgång till lämplig mat skulle göra att de blir mer beroende av medicinsk vård.

Två medarbetare med Läkare Utan Gränsers logga på ryggarna går upp för en trappa i Cox's Bazar. — Läkare Utan Gränser har bistått med medicinsk vård i flyktinglägren i Cox’s Bazar i Bangladesh sedan 1992. Foto: Elizabeth Costa

Detta skulle potentiellt överbelasta den redan ansträngda sjukvården som till följd av de svåra levnadsförhållandena och den bristfälliga saniteten i lägren ofta måste hantera utbrott av skabb, denguefeber och kolera.

Känsla av desperation

Vi är oroade över att en nedskärning av matransoner också skulle öka känslan av desperation bland människor i lägren vilket skulle kunna få fler rohingyer att bege sig ut på farliga resor på jakt efter ett bättre liv och en mer hoppfull framtid.

‒ Vi kommer fortsätta att bistå rohingyabefolkningen så länge det behövs, men att behöva täcka fler och fler medicinska behov i lägren i Cox’s Bazar utmärglar våra resurser, säger Claudio Miglietta, landansvarig i Bangladesh.

‒ Finansiering har reducerats och antalet hjälporganisationer som jobbar i Cox’s Bazar har minskat med 80 procent. Hjälporganisationer måste prioritera rohingyer och återuppta sina finansieringsåtaganden.