Hoppa till huvudinnehåll
Längs en vit sandstrand ligger bilddäck utspridda och stora svarta sopsäckar står uppradade som en skyddsmur.
Publicerad 2 december 2022

Kiribati – där planetens hälsa kolliderar med människornas

Foto: Joanne Lillie
På flera öar i Kiribati har hus tvingats överges till följd av översvämningar och landerosion. Önationen är en av de mest klimatkänsliga platserna på jorden.

I oktober 2022 sjösatte vi vårt första projekt i önationen Kiribati, i Stilla havet. Ett relativt okänt land som är bland de första att uppleva klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa. 

Ögruppen, som består av 32 atoller och en ö, ligger mellan Australien och Hawaii. Landytan är 811 kvadratkilometer men ligger utspritt över 3,5 miljoner kvadratkilometer. Det handlar alltså om lite mer än halva Öland utspritt över hela Indien. 

I huvudstaden Tarawa uppskattas 60 000 personer bo, ungefär hälften av önationens befolkning. Ön som huvudstaden ligger på är en smal landremsa som knappt kan rymma sina invånare. 

En smal landremsa med byggnader och träd på sig. Omkring ön är havet klarblått.
Foto: Läkare Utan Gränser
Sextiotusen personer bor i South Tarawa, Kiribatis huvudstad. Landytan krymper på grund av kusterosion och kan knappt rymma människorna som bor där.

‒ Kiribati anses ha en av de högsta sjukdomsbördorna i världen, speciellt antalet fall av spetälska, tuberkulos och diabetes sticker ut. Tillgången till primärvård är väldigt låg i jämförelse med resten av världen. Det finns tydliga behov som inte möts, säger Alison Jones, medicinsk koordinator på Kiribati. 

Bland de mest klimatkänsliga platserna på jorden 

Redan 2016 rapporterade en majoritet av hushållen i Kiribati att de påverkades av klimatförändringarna. Hela 81 procent angav att de var direkt påverkade av höjda havsnivåer. 

Bevis för minskade landytor till följd av erosion finns överallt. Hus som har lämnats övergivna då havsnivåerna höjs och stränder som försvunnit är bara två exempel. Sandsäckar kantar numera kusten som en lång försvarsmur. Men när vågorna är höga hjälper inte murarna att hålla vattnet borta.  

De minskade landytorna är även ett hot mot jordbruket på öarna. De flesta i-kiribatier är självhushållningsjordbrukare, speciellt på de yttre öarna. I takt med att alltmer mark blir obrukbar, till följd av försaltning av jord och vatten samt erosion, har allt fler har tvingats att söka nya försörjningsmöjligheter. 

Även fisket har påverkats. Befolkningsökningar och klimatförändringar leder till att kustfisket snart inte kan tillgodose livsmedelsbehovet. Sammantaget beräknas Kiribati behöva 50 procent mer livsmedel fram till 2030 för att klara den växande efterfrågan. 

Längs en väg stor ett långt bord uppställt med ett tjugotal vattenmeloner.
Foto: Joanne Lillie
Mer än 90 procent av Kiribatis invånare får inte i sig den rekommenderade mängden frukt och grönt, och de flesta äter mindre än en portion frukt i veckan.

Färska grönsaker och frukt har blivit en lyx 

En pumpa kan kosta 220 kronor, och en vattenmelon 350 kronor. Med en minimilön på 11 kronor per timme blir dessa varor oåtkomliga för många. Med det i åtanke är det inte förvånande att många i-kiribatier inte når det rekommenderade intaget av frukt och grönt. De förändrade kostvanorna från mer traditionell mat, som fisk och frukt, till att ha vitt ris som basföda, dricka importerade sockerhaltiga drycker och processat livsmedel har effekter på hälsan. 

Det uppskattas att 38 procent av männen och 54 procent av kvinnorna är överviktiga, medan var fjärde barn under fem år är underviktigt. 70 procent av vuxna, i åldern 18-69, beräknas ligga i riskzonen för att insjunka i icke smittsamma sjukdomar som exempelvis diabetes. 

Klimatkrisen är en hälsokris 

‒ På Kiribati är sambandet mellan planetär hälsa och icke smittsamma sjukdomar tydligare än på någon annan plats, säger Lachlan McIver rådgivare kring tropiska sjukdomar och planetär hälsa. 

Av alla dödsfall i Stillahavsregionen beräknas 75 procent ske till följd av icke smittsamma sjukdomar, och de räknas som den främsta orsaken till hälsoproblemen i Kiribati. Bland kvinnor i åldern 45–69 beräknas mer än 44 procent ha diabetes. Förutom dålig kost bidrar högt blodtryck, brist på motion och rökning till den höga sjukdomsfrekvensen. 

‒ Just diabetes bland kvinnor är särskilt oroväckande eftersom det leder till ökade risker för gravida och nyfödda. Har du diabetes och blir gravid ökar ditt behov av specialistvård, berättar barnmorskan Sandra Sedlmaier-Ouattar. 

Tre kvinnor står bredvid varandra. Två av dem håller i diplom.
Foto: Manja Leban
Läkare Utan Gränsers barnmorska Shelley Harris (i mitten) står tillsammans med sina lokala kollegor Atiri Poaaker (till vänster) och Tutang Terry (till höger) efter att de avslutat en utbildning om vård av gravida kvinnor och nyfödda barn.

‒ Vårt arbete fokuserar på att förbättra förlossningsvården bland de yttre öarna i allmänhet, men kommer ha ett särskilt fokus på patienter med diabetes och högt blodtryck. Vi gör också insatser för förlossnings- och neontalvården vid Southern Kiribati Hospital. 

Gravida kvinnor från de yttre öarna som är i behov av specialistvård måste i dag flyga till Tarawa för att få den vård de behöver i samband med förlossningen. 

‒ Målet är att få till en långsiktig effekt som kan leva kvar även efter att vi har lämnat. Våra aktiviteter fokuserar därför på att utbildning och mentorskap för barnmorskor, sjuksköterskor och läkare.  

Öarna i Stillahavsregion räknas som bland de mest sårbara platserna på jorden för klimatförändringar. Kiribati blir som ett skyltfönster, som visar resten av världen några av de mest påtagliga effekterna. Vi måste agera tillsammans för planetens och människans hälsa.