Projektledning på distans
Nu är jag ute på mitt andra uppdrag för Läkare Utan Gränser, den här gången i Pakistan där jag kommer att arbeta som projektkoordinator för ett projekt i Chaman. Chaman är ett gränsområde mot Afghanistan och den näst största staden i provinsen Balokistan, Pakistan.
Fast just nu befinner jag mig i Pakistans huvudstad Islamabad. Det beror på att jag måste vänta på ett resetillstånd som formellt kallas Non Objection Certificates (NOC). Processen att få ett sådant till Chaman kan ta tre månader eller mer… Hittills har jag väntat i två månader.
Medan jag väntar på att allt ska bli klart med resetillståndet sköter jag projektet på distans. Det är första gången för mig och trots att det är utmanande njuter jag varje minut. En vanlig dag spenderas främst på telefonen eller skype med teamet ute i fält och på kontoret med att utveckla nya policyer och riktlinjer. Utöver det handlar det mycket om att skriva ut, signera och skanna dokument till projektet. Mycket pappersarbete helt enkelt. Men det är en del av jobbet.
Att sköta ett projekt på distans kan vara tidskrävande och ibland frustrerande. Men är också givande och uppfyllande. Att inte vara fysiskt närvarande i projektet gör det möjligt för mig att gå djupare in i aktiviteter och den personal som arbetar i projektet. Jag spenderar mycket tid med att memorera namnen på de lokala aktörerna och att lära mig distriktets sjukhuskarta utantill. Så med hjälp av bilder och veckovisa skypesamtal lär jag känna projektet på plats.
Jag njuter av den kalla luften från fläkten
Läkare Utan Gränser har arbetat i Chaman sedan 2007 och hur just nu tre internationella medarbetare och 162 nationella medarbetare anställda.
I samarbete med hälsovårdsmyndigheterna driver Läkare Utan Gränser en mödravårdsavdelning, en barnavdelning och en avdelning för nyfödda. Dessutom arbetar vi med försummade tropiska sjukdomar och hälsofrämjande aktiviteter på det största sjukhuset och stöttar hälsovårdsmyndigheternas team på akutavdelningen.
Vårt team bistår vid ungefär 400 förlossningar per månad och ger behandling och vård till cirka 700 traumafall på akutavdelningen. Dessutom arbetar Läkare Utan Gränser med renoveringen av mödra- och barnavdelningen på sjukhuset genom att tillhandahålla tillförlitlig vatten- och elförsörjning.
Under en brännande het sommar i Islamabad kan temperaturen nå uppemot 38 grader under dagen. Men i Chaman kan personalen njuta av svalare temperaturer eftersom området ligger högre upp.
Just nu njuter jag själv av den kalla luften från fläkten på vårt kontor i Islamabad. Samtidigt försöker jag skriva en månadsrapport och komma i kontakt med teamet för att bedöma säkerheten i regionen och hänvisa ett nyfött barn med medfödda skador till närmaste specialistsjukhus.
