Hoppa till huvudinnehåll

Antibiotikaresistens

Foto: VIvian Lee/MSF
Mikrobiologen Olivier Courteille är en del av ett team som studerar antibiotikaresistens på Boost-sjukhuset i Afghanistan.

Antibiotikaresistens är ett av de allvarligaste hoten mot den globala folkhälsan. Såväl låg- , som medel- och höginkomstländer är drabbade. 

Redan idag finns det bakterier som är motståndskraftiga mot i stort sett all tidigare verksamma antibiotika. Andra bakterier är resistenta mot vissa antibiotika vilket gör behandlingen längre, mer komplicerad och dyrare. Då vi inte har ett enda antibiotikum att ta till mot dessa infektioner blir resultatet att människor världen över dör. Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av infektioner orsakade av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

Samtidigt som överanvändning av antibiotika är ett stort problem dör fortfarande fler människor i världen idag till följd av att det inte finns tillgång till antibiotika. Svaga hälsosystem med bristfälliga system för läkemedelsleveranser är en anledning. De äldre och billigare antibiotika som oftast finns tillgängliga i låginkomstländer har på många platser förlorat sin verkningseffekt till följd av den utbredda resistensen. 

I Läkare Utan Gränsers projekt ser vi följderna av infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier nästan överallt i världen. Vi ser dem bland våra patienter med krigsskador i Jordanien, bland brännskadade på Haiti och hos de nyfödda barnen i Pakistan, men också i flertalet projekt där vi behandlar patienter med multiresistent tuberkulos
 

Vad är antibiotikaresistens?

Antibiotikaresistens betyder att bakterier är motståndskraftiga mot ett eller flera antibiotika. Vissa bakterier är naturligt motståndskraftiga mot vissa antibiotika. Men för att överleva kan bakterier också, genom förändringar i arvsmassan (mutationer), bli motståndskraftiga mot de antibiotika de utsätts för. Utsätts de dessutom under en lång tid, eller upprepade gånger och i för låga doser, gynnas de bakterier som har utvecklat en motståndskraft eftersom de har lättare att överleva.

Antibiotikaresistens är en del av det större begreppet antimikrobiell resistens där även andra mikroorganismer, som virus, parasiter och svamp blir motståndskraftiga mot de läkemedel som används för att slå ut dem. Exempel på detta är malaria och hiv, där parasiterna eller viruset blir resistenta mot de läkemedel som används för att behandla dessa infektioner.

Enligt en genomgång som gjordes på uppdrag av brittiska regeringen 2014 beräknas att 2050 kan så många som 10 miljoner människor årligen dö av läkemedelsresistenta infektioner. 

Hur uppstår antibiotikaresistens?

Under många årtionden har antibiotika använts i stora mängder och på ett felaktigt sätt inom både sjukvården och inom djurhållningen. Detta har lett till en snabb utveckling av motståndskraftiga bakterier som gör att tidigare lättbehandlade infektioner nu kan bli livshotande. Samtidigt har lite gjorts från sjukvårds- och lantbrukssektorn, beslutsfattare och läkemedelsindustrin för att stoppa felanvändningen av antibiotika och spridningen av de motståndskraftiga bakterierna. Idag är läget därför akut.

Resistenta bakterier kan överföras mellan människor, djur och livsmedel och spridas via miljön. Om förekomsten av resistenta bakterier ökar hos människor påverkar det också förekomsten hos djur, i livsmedel och i miljön, och tvärt om. Detta är alltså ett sampel mellan humanhälsa, djurhälsa och miljön som ofta kallas One Health.

Faktorer som bidrar till problematiken med antibiotikaresistens

  • Felaktig användning av antibiotika bidrar till att bakterierna blir motståndskraftiga. Självmedicinering med antibiotika, inköpt antibiotika utan recept, antibiotikakurer vid exempelvis virusinfektioner eller lindriga bakterieinfektioner, felaktig förskrivning, dosering eller behandlingstid, användning av falska mediciner med fel innehåll. Allt detta gör att bakterierna ”vänjer” sig och blir motståndskraftiga.
  • Dåliga hygien och dåliga smittspridningsrutiner på vårdinrättningar gör att bakterier sprider sig mellan patienter så att ännu mer antibiotika måste användas. Trånga vårdsalar med många patienter; brist på vatten, tvål och handsprit; dålig rengöring av medicinsk utrustning och brist på vårdpersonal bidrar alla till problemet.
  • Dåliga hygien- och sanitetsförhållanden där människor lever samt dålig vaccinationstäckning till följd av höga vaccinpriser leder till att infektioner uppkommer och sprider sig bland människor vilket leder till ökad användning av antibiotika.
     

Effekterna av antibiotikaresistens för patienter och sjukvård

Allteftersom resistensen mot befintlig antibiotika sprider sig kommer det att bli svårare att behandla vanliga infektioner som lunginflammation, tuberkulos och svårare medicinska tillstånd som sepsis med de antibiotika vi har tillgängliga idag. Och även mer avancerad sjukvård inom intensivvården, neonatalavdelningar och cancervård har redan svårigheter att behandla infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier. Helt klart är att antibiotikaresistens leder till högre dödlighet, längre sjukhusinläggningar och högre medicinska kostnader.

Det uppskattas att så många som 200 000 nyfödda barn dör varje år till följd av sepsis som orsakats av resistenta bakterier.

Stort behov av nya antibiotika 

Behovet av forskning och utveckling av nya antibiotika är akut.  De senaste 34 åren har vi inte sett några nya klasser av antibiotika utvecklas och intresset från läkemedelsindustrin för att ta fram nya antibiotika är lågt. Därför behövs ett nytt tankesätt för att stimulera läkemedelsindustrin med andra typer av incitament för att vilja satsa mer på att ta fram nya antibiotika.

I oktober 2016 antog FN:s general¬församling en deklaration om hur världens regeringar skulle angripa den allt ¬snabbare globala spridningen av ¬resistenta infektioner. Detta var en politisk milstolpe inom global hälsa – innan dessa hade bara hiv/aids, tuber¬kulos och ebola uppnått den typen av politisk uppmärksamhet på högsta globala nivå.
En stor framgång under senare år är att nästan alla länder utvecklat en nationell handlingsplan mot anti¬biotikaresistens, men långt ifrån alla har kapacitet för att den ska kunna genomföras i praktiken.

Hur arbetar Läkare Utan Gränser med antibiotikaresistensfrågan?

Vi arbetar för att minska användningen av antibiotika i våra projekt bland annat genom att öka tillgången till laboratorieanalyser som kan särskilja bakteriella infektioner från till exempel virusinfektioner och minska spridningen av sjukhusinfektioner på vårdavdelningar, och genom utbildning av vårdpersonal. Vi arbetar även med påverkansarbete för tillgång till vaccin och nya antibiotika.

I vårt arbete med antibiotikaresistens fokuserar vi på: 

  • Förbättra vårdhygien för att minska spridningen av vårdrelaterade infektioner.  
  • Förbättra tillgången till tillförlitliga laboratorieanalyser för göra en säkrare diagnostik och få mer information om förekomsten av resistenta bakterier på de platser där vi jobbar. 
  • Utbilda personal i klokare förskrivning av antibiotika och vikten av vårdhygien för att begränsa smittspridning på sjukhus och vårdcentraler.
  • Studier i våra projekt för att kartlägga antibiotikaförskrivning och användning, 
  • Kliniska studier på nya läkemedelskombinationer för behandling av multiresistent tuberkulos. 
  • Påverkansarbete  för att sänka priser och öka tillgången på vaccin och för att öka  investeringar i forskning och utveckling av nya antibiotika och diagnostikmetoder. 

 

Publicerad/senast uppdaterad: 11 november 2021