Burulisår är en av de mest bortglömda men behandlingsbara tropiska sjukdomarna i världen. Burulisår kan leda till funktionsnedsättning och sociala problem om den inte behandlas tidigt.
Burulisår har fått namnet från byn Buruli i Uganda där många fall av sjukdomen inträffade på 1960-talet. Burulisår orsakas av en bakterie (mycobacterium ulcerans) som tillhör samma familj som de bakterier som orsakar tuberkulos och lepra (spetälska).
Vilka är symptomen på burulisår?
De första symptomen på burulisår är en smärtfri svullnad i huden som efter ett par veckor övergår i en sårbildning. Ett gift (mycolactone) från bakterien förstör hud, underliggande fett, muskler och ibland angrips också benvävnad. Infektionen kan sprida sig över en hel kroppsdel och leda till invalidiserande rörelseinskränkning och kosmetiskt störande ärrbildningar. Eftersom såret inte ger upphov till någon smärta eller feber söker patienterna vård sent. Andra bakterier kan ta sig in i burulisåret och orsaka blodförgiftning eller stelkramp.
Utbredningen av burulisår
Begränsad kunskap om burulisår, sjukdomens utbredning och det faktum att burulisår främst drabbar fattiga människor på landsbygden, har bidragit till att inte så många fall rapporteras.
Sedan 1980 har sjukdomen snabbt spridit sig och diagnostiserats i flera olika delar av världen, speciellt i Väst- och Centralafrikanska länder. Men också från Kina, Japan och Australien har fall av burulisår rapporterats.
Burulisår finns i åtminstone 33 länder, de flesta med tropiskt eller subtropiskt klimat, enligt Världshälsoorganisationen (WHO). 5000-6000 fall av burulisår rapporteras årligen.
Burulisår förekommer i anslutning till stillastående eller långsamt flytande vatten. Barn som leker vid stränderna är speciellt utsatta. Alla åldrar kan drabbas men framför allt är det barn under 15 år som insjuknar med burulisår. Detta gäller särskilt länder i Afrika. I Australien och Japan är det däremot mest vuxna som blir sjuka. Människor med hiv/aids drabbas lättare av burulisår och får ofta en svårare variant av sjukdomen. Det finns inte belägg för att burulisår smittar från människa till människa men sjukdomen kan sannolikt överföras via insekter.
Vilken behandling finns mot burulisår?
Det finns ännu inget enkelt, billigt och tillförlitligt test för att diagnostisera burulisår i fält, men forskning pågår för att utveckla ett test. Behovet av ett enkelt snabbtest för att tidigt kunna ställa diagnos är stort eftersom en tidigt insatt behandling är avgörande för slutresultatet.
Före 2004 var kirurgi det enda som kunde erbjudas patienter med burulisår. Den kirurgiska behandlingen av burulisår består i att avlägsna död vävnad och sedan göra en hudtransplantation samt korrigera missbildningar.
Numera rekommenderas antibiotikabehandling med två olika tuberkulosmediciner (rifampicin och streptomycin) i åtta veckor till alla former av aktiv sjukdom. Okomplicerade fall av burulisår kan behandlas i öppen vård. Cirka hälften av burulisåren läker helt och risken för återfall kan vara mindre än efter kirurgi.
Rehabilitering med sjukgymnastik är också viktiga delar av behandlingen för att patienterna ska återfå funktionen i de drabbade kroppsdelarna.
Det pågår forskning för att ta fram ett vaccin mot burulisår. Enligt WHO skulle ett enkelt och effektivt vaccin vara det bästa sättet att bekämpa sjukdomen.
Så arbetar vi med burulisår
I områden som drabbas av burulisår försöker vi, i samarbete med lokala hälsomyndigheter och skolor, att öka medvetenheten och kunskapen om sjukdomen. Vi ger sårbehandling, medicinsk och kirurgisk vård, samt sjukgymnastik. Behandlingen av burulisår pågår ofta i flera månader.
