Hoppa till huvudinnehåll

Kala azar

För ungefär tre decennier sedan började sjukdomen kala azar att spridas i Sudan och det som idag är Sydsudan. Sjukdomen sprids via sandflugor.
Foto: John Stanmeyer
För ungefär tre decennier sedan började sjukdomen kala azar att spridas i Sudan och det som idag är Sydsudan. Sjukdomen sprids via sandflugor.

Kala azar är en parasitsjukdom som överförs via sandflugor. Sjukdomen förekommer främst i svårtillgängliga områden i låginkomstländer med brist på sjukvård. Obehandlad är kala azar i princip alltid dödlig. 

Kala azar, eller visceral leishmaniasis, smittar vid bett av den 2-3 millimeter stora sandflugan phlebotomus. Sandflugor av honkön tar upp parasiten när de suger blod från människor eller däggdjur. Sjukdomen påverkar immunförsvaret och är nästan alltid dödlig om den inte behandlas. 

Varje år får mellan 50 000 och 90 000 personer kala azar. Nittio procent av de nya fallen återfinns i sju länder - Brasilien, Etiopien, Indien, Kenya, Somalia, Sydsudan och Sudan. Det är framför allt i fattiga, avlägsna och instabila områden där bara väldigt få har tillgång till sjukvård och medicin som människor drabbas. Sjukdomen har av Världshälsoorganisationen WHO klassats som en försummad tropisk sjukdom.

Diagnosticering och behandling av kala azar kan vara både komplicera och plågsam för den drabbade. Den ihållande bristen på kostnadseffektiva diagnosverktyg och läkemedel som tillverkas av läkemedelsföretag gör att människor inte har tillgång till överkomliga behandlingsalternativ. Vi trycker på för att behandlingen ska bli tillgänglig för fler så att liv kan räddas. 

Vårt arbete med kala azar

Mellan 1989 och 2020 har vi gett nästan 150 000 patienter behandling mot kala azar. 

Kala azar är en de försummade sjukdomarna som forskas om i initiativet Drugs for Neglected Diseases Initiative, DNDi. Vi arbetar även för att göra de existerande medicinerna billigare och mer tillgängliga för alla, bland annat genom Accesskampanjen.

Symptom på kala azar

I början orsakar leishmaniaparasiten en hudinfektion eller ett lokalt sår i anslutning till bettet. I vissa fall angriper den immunförsvaret. Personen blir mer mottaglig för andra infektionssjukdomar så som tuberkulos.

Inkubationstiden för kala azar är oftast ganska lång – från någon månad upp till ett år. Symtomen är då feber och svagehet. Barn är särskilt utsatta.

Visceral leishmaniasis/kala azar (hindi för svart feber) är den allvarligaste formen av leishmaniasis. Den medför viktminskning, trötthet, feber, lever- och mjältförstoring, samt blodbrist. Obehandlad är den i princip alltid dödlig. 

Inte alla som smittats av kala azar utvecklar sjukdomen. Störst risk att bli sjuk löper den person vars immunförsvar redan är påverkat av undernäring eller hiv/aids. Det är svårt att diagnostisera kala azar eftersom de tidiga symptomen liknar dem vid andra sjukdomar som malaria.

Det finns två andra former av leishmaniainfektioner. Kutan leishmaniasis är en infektion i huden. Det uppstår sår i ansiktet, på benen och armarna, som är svårläkta och kan vara kroniska. Mukokutan leishmaniasis drabbar slemhinnorna i bland annat näsan och munhålan. Såren som bildas kan förstöra näsborrarna och munhålan.

Behandling av kala azar

Det finns inget vaccin mot kala azar, men sjukdomen är behandlingsbar och kan botas. Behandlingen är dock en specialistuppgift som kräver utrustning som sällan finns tillgänglig i avsides liggande områden utan permanenta kliniker.

Det finns flera typer av medicin mot kala azar. Ett relativt nytt läkemedel är liposomal amphotericin B som är på väg att bli förstahandsalternativ i asiatiska länder. Det ges antingen som enda läkemedel eller i kombination med andra. Preparatet är säkrare och innebär kortare behandlingstid. En nackdel är att det måste ges intravenöst vilket kan utgöra ett hinder för att användas ute på små lokala kliniker.

I Afrika är den bästa tillgängliga behandlingen fortfarande en kombination av pentavalenta antimonialer och paromomycin, vilket är giftigt och kräver ett antal smärtsamma injektioner. Forskning om andra behandlingskombinationer pågår.

Under 2022 bidrog forskning som utfördes av Läkare Utan Gränser och partnerorganisationer i Indien till att WHO publicerade uppdaterade behandlingsrekommendationer för personer med både hiv och kala azar.


Uppdaterad 24 oktober 2023. 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Genom att prenumerera på detta nyhetsbrev godkänner du Läkare Utan Gränsers integritetspolicy.

 

Bekräfta att du är en mänsklig besökare