Hoppa till huvudinnehåll

Bildspel

Bildspel i fullskärm
Mikrobiologen Olivier Courteille är en del av ett team som studerar antibiotikaresistens på Boost-sjukhuset i Afghanistan.

Mikrobiologen Olivier Courteille är en del av ett team som studerar antibiotikaresistens på Boost-sjukhuset i Afghanistan. 

Antibiotikaresistens

Infektioner orsakade av resistenta bakterier, också kallade multiresistenta bakterier, orsakar 500 000 dödsfall årligen. År 2050 beräknas 10 miljoner människor dö i antibiotikaresistenta infektioner om inga krafttag tas för att motverka denna utveckling. 

Antibiotikaresistens är ett hälsoproblem världen över och drabbar alla delar av världen, såväl låg-, som medel- och höginkomstländerna. Konsekvenserna av antibiotikaresistens är dock mest påtagliga för fattiga länder.

Det finns redan ett antal bakterier som är motståndskraftiga mot all tidigare verksam antibiotika. Till följs av att vi inte har ett enda antibiotikum att ta till mot dessa infektioner blir resultatet att människor världen över dör.

Frågan om antibiotikaresistens har kommit upp på FN:s säkerhetsråd som ett globalt hälsohot. År 2017 har Världshälsoorganisationen WHO publicerat en lista över bakterier som har utvecklat motståndskraft mot de antibiotika som vanligen används för att behandla infektioner orsakade av dessa bakterier. Där är behovet av ny antibiotika akut.

Vad är antibiotikaresistens?

Antibiotikaresistens betyder att bakterier är motståndskraftiga mot ett eller flera antibiotika. Vissa bakterier är naturligt motståndskraftiga mot vissa antibiotika. Men bakterier, utifrån ett överlevnadsperspektiv, kan genom förändringar i arvsmassan (mutationer) bli motståndskraftiga mot de antibiotika de utsätts för. Utsätts de dessutom under en lång tid, eller upprepade gånger och i för låga doser, gynnas de bakterier som har utvecklat en motståndskraft eftersom de har lättare att överleva.

Antibiotikaresistens är en del av det större begreppet antimikrobiell resistens där även andra mikroorganismer som virus, parasiter och svamp blir motståndskraftiga mot de läkemedel som används för att slå ut dem. Exempel på detta är malaria och hiv som blir resistenta mot de läkemedel som används för att behandla dessa infektioner.

Hur uppstår antibiotikaresistens?

Under många årtionden har flera antibiotikasorter använts i stora mängder och på felaktiga grunder inom både sjukvården och lantbruket. Detta har lett till en snabb utveckling av motståndskraftiga bakterier som ger allt från lindriga till livshotande infektioner. Samtidigt har lite gjorts från sjukvårds- och lantbrukssektorn, beslutsfattare och läkemedelsindustrin för att stoppa felanvändningen av antibiotika och spridningen av de motståndskraftiga bakterierna. Läget är därför akut idag.

Faktorer som bidrar till problematiken med antibiotikaresistens

  • Felaktig användning av antibiotika bidrar till att bakterierna blir motståndskraftiga. Självmedicinering med antibiotika, inköpt antibiotika utan recept, antibiotikakurer vid exempelvis virusinfektioner eller lindriga bakterieinfektioner, felaktig dosering, för låg dosering, för lång eller kort behandlingstid, användning av falska mediciner med fel innehåll. Allt detta gör att bakterierna ”vänjer” sig och blir motståndskraftiga.
  • Dålig hygien och dåliga smittspridningsrutiner på vårdinrättningar gör att bakterier sprider sig mellan patienter så att ännu mer antibiotika måste användas. Trånga salar med många patienter, brist på vatten, tvål och handsprit, dålig rengöring av medicinsk utrustning och brist på vårdpersonal bidrar alla till probblemet.
  • Dåliga hygien- och sanitetsförhållanden där människor lever, samt dålig vaccinationstäckning till följd av höga vaccinpriser leder till att infektioner uppkommer och sprider sig bland befolkningar vilket leder till ökad användning av antibiotika.

Se vår film Antibiotikaresistens, en skräckhistoria från verkligheten

Effekterna av antibiotikaresistens för patienter och sjukvård

Allteftersom resistensen mot befintlig antibiotika sprider sig kommer det att bli svårare att behandla vanliga infektioner så som lunginflammation, tuberkulos och blodförgiftning med den antibiotika vi har tillgänglig idag. Men även mer avancerad sjukvård inom intensivvården, neonatalavdelningar och cancervård har redan svårigheter att behandla infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier. Helt klart är att antibiotikaresistens leder till högre dödlighet, längre sjukhusinläggningar och högre medicinska kostnader.

Stort Behov av ny antibiotika

Behovet av forskning och utveckling av ny antibiotika är akut. Inga nya antibiotika har kommit ut på marknaden på årtionden och intresset från läkemedelsindustrin för att ta fram ny antibiotika är lågt. Därför behövs ett nytt tankesätt för att stimulera läkemedelsindustrin med andra typer av incitament för att vilja satsa mer på nya antibiotika.

Hur arbetar vi med antibiotikaresistensfrågan?

I våra projekt ser vi följderna av antibiotikaresistenta infektioner bland våra patienter med krigsskador i Jordanien, bland brännskadade i Haiti och hos de nyfödda barnen i Pakistan, men också i flertalet projekt där vi behandlar patienter med multiresistent tuberkulos

Vi arbetar för att rationalisera användningen av antibiotika i våra projekt genom att bättre skilja bakteriella infektioner från andra sjukdomar och minska spridningen av sjukhusinfektioner på vårdavdelningar och genom utbildning av vårdpersonal. Vi arbetar även med påverkansarbete för tillgång till vaccin och nya antibiotika.

Att motverka att infektioner uppkommer och sprider sig genom förbättrad tillgång till rent vatten och sanitetsförhållanden och ökad tillgång till vaccinationer bidrar avsevärt till minskad antibiotikaanvändning.

I vårt arbete med antibiotikaresistens fokuserar vi på: 

  • Förbättra vårdhygien och minska smittspridningen, särskilt för inlagda patienter.
  • Förbättra tillgången till tillförlitliga laboratorier för att få data om antibiotikaresistenta infektioner som förekommer i de länder där vi jobbar. 
  • Utbilda vårdpersonal om bättre förskrivning av antibiotika och vikten av vårdhygiensåtgärder och begränsning av smittspridning på sjukhusen.
  • Kliniska studier i våra projekt om antibiotikaanvändning, om nya läkemedelskombinationer för multiresistent tuberkulos och resistensmönster för olika infektioner. 
  • Påverkansarbete genom Accesskampanjen för att sänka priserna på tillgängliga vaccin och för att driva forskning och utveckling av nya antibiotika och diagnostikmetoder. 
  • Påverkansarbete för att ta fram nya modeller inom forskning och utveckling av nya antibiotika.