Hoppa till huvudinnehåll

Att läka Mellanösterns krigsskador

Publicerad 25 januari 2018
Elvaåriga Manal fick svåra brännskador när en bomb exploderade i Kirkuk, Irak. Nu lär hon sig spela gitarr på sjukhuset i Amman, Jordanien.
Foto: Alessio Mamo

De senaste femton åren har ett växande antal konflikter plågat flera länder i Mellanöstern. Som en följd har kollapsade sjukvårdssystem, brist på sjukvårdspersonal och befolkningar på flykt begränsat möjligheterna att läka för de som drabbats av krigen.

Kriget i Irak 2003 gjorde att många människor fick skador för livet, som ofta förblev obehandlade och förvärrades med tiden. Människor förlorade sina lemmar, blev sängliggande och oförmögna att äta eller prata. Skador orsakade av bomber och kulor eller svåra brännskador kräver mycket specifika operationer där specialister inom ortopedi, mun- och käkkirurgi och plastikkirurgi krävs.

För att behandla de som skadats allvarligast i kriget, och som inte hade tillgång till den sjukvård de behövde, startade Läkare Utan Gränser tre år senare ett projekt för rekonstruktiv kirurgi i Amman, Jordanien.

Amal var på marknaden i Kirkuk, Irak, med sin mormor när en bilbomb exploderade. Hon fick så svåra brännskador att inte ens hennes son kände igen henne. Efter att ha opererats på sjukhuset i Amman kan hon nu röra sig som vanligt och använda sina händer igen. Något som är väldigt viktigt för Amal eftersom hon arbetade som sömmerska. Foto: Alessio Mamo.

2015 flyttade projektet in i ett eget sjukhus i Amman där vi kunde ta emot fler patienter eftersom man såg ett alltmer ökande behov av rekonstruktiv kirurgi. Det här sjukhuset, där projektet finns kvar än idag, rymmer 148 bäddar, en operationssal med tre operationsrum, samt sjukgymnastik och en psykosocial avdelning.

Det är viktigt att se till helheten.

- Många patienter som kommer till oss har allvarliga skador i ansiktet. Ibland saknas hela underkäken, läppar eller tänder. Allt det här kan påverka deras förmåga att äta, tala och till och med andas. Då måste vi använde oss av rekonstruktiv kirurgi för att bygga upp ansiktet igen, berättar Rasheed Al Sammaraie, läkare och kirurgisk koordinator.

Ω{"fid":"4804","view_mode":"wysiwyg","fields":{"format":"wysiwyg","field_body[und][0][value]":"","field_body_english[und][0][value]":"","field_file_image_alt_text[und][0][value]":"Wa’el brännskadades när polisen attackerade en demonstration i Taiz, Jemen.","field_body_finnish[und][0][value]":"","field_file_image_title_text[und][0][value]":"Wa’el brännskadades när polisen attackerade en demonstration i Taiz, Jemen."},"type":"media","field_deltas":{"1":{"format":"wysiwyg","field_body[und][0][value]":"","field_body_english[und][0][value]":"","field_file_image_alt_text[und][0][value]":"Wa’el brännskadades när polisen attackerade en demonstration i Taiz, Jemen.","field_body_finnish[und][0][value]":"","field_file_image_title_text[und][0][value]":"Wa’el brännskadades när polisen attackerade en demonstration i Taiz, Jemen."}},"link_text":"Wa’el brännskadades när polisen attackerade en demonstration i Taiz, Jemen.","attributes":{"alt":"Wa’el brännskadades när polisen attackerade en demonstration i Taiz, Jemen.","title":"Wa’el brännskadades när polisen attackerade en demonstration i Taiz, Jemen.","class":"media-element file-wysiwyg","data-delta":"1"}}†

Wa’el deltog i en demonstration i Taiz, Jemen, när polisen slog tillbaka med våld. Han fick brännskador över hela kroppen. Efteråt ville han inte gå utomhus eftersom han skämdes för sitt utseende. Tack vare flera operationer vågar han nu vara ute igen. Wa’el älskar fotboll och samlar på fotbollströjor. Foto: Alessio Mamo.

Det är viktigt att se till helheten. Efter operationen får patienterna sjukgymnastik så att de ska återfå sin rörlighet och funktion. Ibland blir de kvar så länge som ett år. Och mycket kan förändras under den tiden, inte bara det fysiska.

Patienterna kommer alla från olika länder i Mellanöstern. Det är både män och kvinnor i olika åldrar, från små barn till vuxna. Under sin behandling bor de på sjukhuset tillsammans och äter, sover och berättar sina historier för varandra. För förutom ett gemensamt språk delar patienterna också berättelserna och spåren efter krigen. Deras gemensamma hopp är att få återvända hem med värdighet.

Madhor satt under ett olivträd hemma i Syrien när bomben föll. Två av hans barn dog. Madhors ben krossades och han förlorade sitt ena öga. Efter flera operationer och sjukgymnastik kan han nu lämna sjukhuset en stund och hälsa på sin fru och fem överlevande barn som bor i ett flyktingläger i närheten. Foto: Alessio Mamo.

- Det är en otrolig syn att se folk prata, äta och skratta igen, efter att ha gått igenom så mycket, säger Rasheed Al Sammaraie.

3D-skrivare för proteser

I början av 2017 inleddes ett projekt med 3D-skrivare på sjukhuset. Syftet är att designa och tillverka proteser för händer och armar som ett alternativ till vanliga proteser, men också att undersöka hur man kan använda 3D-skrivare i andra sammanhang. Nu kan vi tillverka billigare och lättare proteser, som också går betydligt snabbare att producera än en traditionell protes.

För varje patient gör teamet på sjukhuset först en individuell bedömning av skadan och patientens behov. Sedan scannar man stumpen där protesen skall sitta och designar en passande modell på ett program i datorn. Slutligen skrivs den ut av en 3D-skrivare och anpassas för att passa patientens behov. På så sätt kan man designa och skapa unika proteser för varje patient och till exempel så att den matchar patientens hudfärg.

Projektet är fortfarande ett pågående arbete, men förhoppningen är att expandera för att möta de behov som kan finnas i andra länder där vi arbetar i framtiden.

Fördelning av fall på sjukhuset sedan 2006

37% ortopediska

Dessa skador är ofta ett resultat av bomber som exploderat eller beskjutning. Patienterna har ofta skador som gör att de helt eller delvis inte kan använda sina lemmar.

42% plast- och brännskadekirurgi

Många patienter på sjukhuset, särskilt kvinnor och barn, har drabbats av allvarliga brännskador, ofta orsakade av bombningar och explosioner eller andra våldsamma händelser. Det är vanligt med svåra fall av hudsammandragningar som försämrar rörlighet, syn och äventyrar patientens förmåga att äta och tala.

14% mun- och käkkirurgi

Patienter som kommer med mun- och käkkirurgi skador – alltså skador på nacken, ansiktet och käken – har ofta skadats av granater, explosioner och skjutvapen. Resultatet är frakturer, skelettskador och skador på huden och mjuka vävnaden som påverkar andning, tal och förmåga att äta.

Läs mer om vårt projekt i Amman.

Sjukhusets kirurgiska team består av fyra ortopediska kirurger, en mun- och käkkirurg och en plastikkirurg - alla från Irak och Jordanien - som under de senaste tio åren har utfört fler än 11 ​​000 operationer på över 4 500 patienter. I genomsnitt görs fem till sex operationer varje dag på sjukhuset.

HUR KAN DU STÖDJA VÅRT ARBETE?

Det är tack vare dina och andras donationer som vi kan vara oberoende, neutrala och opartiska – en förutsättning för vårt arbete i konfliktområden. Med ett regelbundet stöd ser du till att vi har resurserna som behövs för att agera snabbt.
Bli månadsgivare nu