Hoppa till huvudinnehåll

Inga barn ska dö i behandlingsbara sjukdomar

Publicerad 8 juli 2019
Ett muactest på Ayilosjukhuset, Adjumani, Uganda
Ett muactest på Ayilosjukhuset, Adjumani, Uganda
Foto: Isabel Corthier

I konflikter, naturkatastrofer och andra humanitära kriser är det nästan alltid barnen som drabbas hårdast. Vi måste arbeta på flera fronter för att förbättra sjukvården till barn, skriver Lindsay Bryson, barnsjuksköterska och medicinsk rådgivare på Läkare Utan Gränsers innovationsenhet.

Jag minns en pojke jag träffade i staden Marere i södra Somalia. Det var 2005 och jag var på mitt fjärde fältuppdrag för Läkare Utan Gränser. Jag hade specifikt önskat att få arbeta med undernäring. I och med att de flesta patienterna i våra undernäringsprojekt är barn visste jag att jag på så vis kunde bidra med min kompetens inom pediatrik, det vill säga sjukvård för barn.

Varje år i februari, vilket innebar slutet av skördeperioden, dök allt fler undernärda barn upp på kliniken. En dag kom Mohammed och hans mamma in till oss. Mohammed var två år gammal, men vägde väldigt lite och kunde inte ens sitta upp på egen hand. Hans mamma var ensamstående och hade rest i två dagar för att få honom till vår klinik. Hon kämpade för hans liv.

Under de senaste månaderna hade Mohammed vägrat amma, blivit andfådd och fått återkommande feber. När den vanliga undernäringsbehandlingen inte gav tillräcklig effekt började vi misstänka att han hade tuberkulos. Tillgången till tuberkulosbehandling för barn var dålig i Marere och vi fick kämpa för att få tag på rätt mediciner, men vi lyckades. Efter en kort period med rätt behandling avtog febern och Mohammed började le och leka igen.

Men tuberkulosbehandling tar tid. Medan andra barn kom och gick, överlevde och dog, var Mohammed där under samtliga sex månader som mitt uppdrag varade. Till min stora glädje kunde Mohammed lämna kliniken tillsammans med sin mamma precis två dagar innan mitt uppdrag tog slut.

Barn mest sårbara

Som medicinsk humanitär organisation möter vi svårt sjuka barn varje dag, som inte har tillgång till den vård de behöver och har rätt till. Hela 60 procent av våra patienter är barn. Anledningen är tyvärr enkel: i konflikter, naturkatastrofer och andra humanitära kriser är det nästan alltid barnen som drabbas hårdast.

Även om barnadödligheten har gått ned de senaste decennierna beräknar världshälsoorganisationen WHO att runt 5,5 miljoner barn under fem dör varje år. De flesta i sjukdomar som går att förebygga eller behandla, som lunginflammation, malaria, diarré eller aids.

I Jemen, där kriget är inne på sitt femte år, har de allra yngsta barnen drabbats hårt. En ny rapport från Läkare Utan Gränser visar att 1 529 barn – varav 1 018 nyfödda – dog mellan 2016 och 2018 på sjukhusen i städerna Taiz och Abs. Sorgligt nog hade barnadödligheten sjunkit stadigt i Jemen innan kriget bröt ut.

"Till min stora glädje kunde Mohammed lämna kliniken två dagar innan mitt uppdrag tog slut."

Bristfällig barnsjukvård

Sjukvården till barn är ofta bristfällig. Det saknas både diagnosverktyg anpassade för barns behov och medicinsk personal specialiserad inom pediatrik. Ett annat problem är att vaccin och läkemedel mot sjukdomar som drabbar barn är dyra och utom räckhåll för de barn som behöver dem. Eller så finns de inte alls.

Vaccin mot lunginflammation, som är en av de vanligaste dödsorsakerna hos barn under fem år, är så dyrt att många lågoch medelinkomstländer inte har råd att köpa in det. Samma gäller för ny hivmedicin till barn, som på grund av det höga priset bara finns tillgänglig i ett fåtal länder. Hälften av alla barn med hiv i världen behandlas därför med äldre, mindre effektiva läkemedel. Det är avgörande att hivpositiva barn, som troligen kommer behöva medicinering livet ut, behandlas med effektiva läkemedel eftersom viruset annars löper stor risk att utveckla resistens.

Livsviktig innovation

Att livräddande vaccin och läkemedel är utom räckhåll för miljontals barn är fullständigt oacceptabelt. Vi sätter därför press på läkemedelsbolag och regeringar för att sänka priset på och tillgängliggöra preparat som skulle kunna rädda många barns liv.

Men vi gör mer än så. Sedan fyra år tillbaka har vi anordnat en årlig konferens för att förbättra barnsjukvården i humanitära kriser och öka kunskapen om barnsjukvård hos icke-specialiserad medicinsk personal. Totalt deltog 275 personer från fler än 50 länder i årets konferens på Karolinska institutet i Stockholm – vår egen fältpersonal, forskare och representanter för andra hjälporganisationer.

Jag, som arbetar på Läkare Utan Gränsers innovationsenhet, är extra stolt över att vi i samband med konferensen genomförde ett så kallat "Hackathon", där vi samlade experter inom olika områden för att hitta nya – oväntade – lösningar på utmaningar kring barnsjukvård i kriser.

Våra barnsjuksköterskor och barnläkare samarbetade med biomedicinska forskare, designers och ingenjörer. De landade i ett flertal förbättringsförslag inom sårvård, malariavård och läkemedelsinjicering, som nu tas vidare inom Läkare Utan Gränser.

För att förbättra förutsättningarna för barns hälsa behöver vi fortsätta arbeta på alla tänkbara fronter. Vi kommer aldrig att sluta kämpa för att barn ska få den vård de har rätt till. För en sak är säker: inga barn ska behöva dö i sjukdomar som går att förebygga eller behandla.

MSF Paediatric Hackathon 2019 |
Sjuksköterska sitter i en säng med ett litet barn

Nu kan vi göra dubbelt så mycket tillsammans

I jul är varje hundralapp du ger värd två hundralappar. Akelius Foundation har nämligen valt att bli en av oss i Läkare Utan Gränser och dubbla alla engångsgåvor fram till 5 januari. Det betyder att vi tillsammans kan göra dubbelt så mycket.
Ge en gåva