Hoppa till huvudinnehåll

Klimatet: en humanitär angelägenhet

Publicerad 14 juni 2019
En pojke rider på sin cykel på en översvämmad väg efter orkanen Matthew.
Översvämning efter orkanen Matthews framfart i Haiti.
Foto: Andrew McConnell / Panos Pictures

Forskningen är entydig: jordens temperatur ökar och det är människans aktivitet som ligger bakom uppvärmningen. De förödande konsekvenserna av det varmare och mer oregelbundna klimatet är inte längre morgondagens problem – de är här nu. Men vad har det här att göra med medicinskt humanitärt arbete?

Lyssna på en inläst version av artikeln i vår podd "Direkt Audio".

– Det blir allt tydligare att det förändrade klimatet påverkar människors hälsa negativt. Epidemier ökar, både i antal och omfattning. Säsongsbundna sjukdomar dyker upp oregelbundet. Länder drabbas av sjukdomar som inte förekommit under lång tid och som man inte är förberedd på. Det berättar Carol Devine, humanitär rådgivare för Läkare Utan Gränser i Kanada och forskare i global hälsa vid Yorkuniversitetet i Toronto.

För två år sedan startade hon, tillsammans med en handfull kollegor, en arbetsgrupp med fokus på klimatfrågor inom organisationen. Vad som började som ett småskaligt initiativ har växt snabbt och omfattar i dag över 110 personer.

Gruppen håller seminarier och utbildningar för vår personal, men producerar även forskningsmaterial. Bland annat en rapport som förra året publicerades som en del av den ansedda tidskriften The Lancets serie om klimatförändringar och hälsa.

– Vi arbetar i nästan alla de regioner som påverkas mest av klimatförändringar: Sydostasien, Mellanöstern, Sahelbältet, södra Afrika och Centralamerika, säger Carol.

– De humanitära behoven där är ofta redan stora på grund av andra faktorer, som fattigdom och konflikt. Det är de redan utsatta som drabbas hårdast.

Enligt världshälsoorganisationen WHO kommer det varmare klimatet att leda till hundratusentals fler dödsfall i diarré, malaria och undernäring till 2050. Stigande havsnivåer och extremväder ödelägger hem, splittrar familjer och tvingar människor på flykt.

Illustration av Josefin Herolf
Foto: Josefin Herolf

– För mycket vatten, för lite vatten och förorenat vatten. Det är vad klimatförändringarna leder till, säger grundvattenexperten Léo Lysandre Tremblay, också medlem i gruppen.

Och just vatten är en stor riskfaktor framöver. WHO beräknar att hälften av världens befolkning kommer att bo i områden med allvarliga vattenproblem redan 2030.

– Extrema väderfenomen, som tropiska stormar, ökad nederbörd, värmeböljor och torka kommer att öka framöver – både i förekomst och intensitet, fortsätter Léo.

Han har gjort flera akutuppdrag som vatten- och sanitetsansvarig för oss. Bland annat efter orkanen Matthew i Haiti 2016 och under flyktingkrisen i Sydsudan 2014.

– Invånarna i Bentiulägret i Sydsudan hade knappt något drickbart vatten. Samtidigt öste regnet ned och latrinerna svämmade över. Och när regnvatten blandas med avloppsvatten gror vattenburna sjukdomar. Vi ser samma problematik i exempelvis Bangladesh i dag.

Ökad nederbörd leder även till oregelbundna utbrott av säsongsbundna insektsburna sjukdomar som denguefeber och malaria. Just nu härjar en dengueepidemi i Honduras till följd av den förlängda regnsäsongen.

Men också vid torka, när ett stort antal människor använder samma vattenkälla, förorenas vatten och risken för sjukdomsspridning ökar. Under 2016 svarade vi på ett utbrott av kolera och hepatit E bland flyktingar i nordöstra Nigeria efter en drastisk nederbördsminskning.

Illustration av Josefin Herolf
Foto: Josefin Herolf

Torka leder även till matbrist och ökade nivåer av undernäring, något vi bevittnar inte minst vid Afrikas horn och Sahelbältet.

– Under 2017 såg vår personal i Somalia och östra Etiopien att antalet barn med allvarlig undernäring var det högsta på tio år, säger Carol.

Vad som leder till kris eller konflikt är förstås komplext och påverkas av många olika faktorer, men Carol betonar att effekterna av klimatförändringar sätter ökad press på redan instabila områden.

När den tidigare bördiga jorden förstörs står många jordbrukare utan livsuppehälle, vilket leder till att allt fler migrerar från landsbygd till storstäder.

– Mångmiljonstäderna är ofta hårt drabbade av klimatförändringar och föroreningar, både på grund av deras geografiska läge och att de är så tätbefolkade.

I takt med den ökade urbaniseringen växer belastningen.

Det säger en annan medlem i klimatgruppen, Linn Biörklund Belliveau. Hon forskar om klimatförändringarnas påverkan på migration och har även lång erfarenhet inom Läkare Utan Gränser. Enligt Linn är det viktigt att undvika löpsedlarnas domedagsretorik om att hundramiljontals klimatflyktingar är att vänta. Samtidigt är det tydligt att klimatförändringarna påverkar människors migrationsmönster. Både plötsliga händelser som naturkatastrofer och långsammare fenomen som torka och miljöförstöring.

– De som förflyttar sig över landsgränser på grund av klimatet kallas ofta för ekonomiska migranter och har inga asylrättigheter, det vill säga ingen möjlighet att söka skydd och ingen rätt till exempelvis sjukvård.

Linn bedriver en studie om hur klimatförändringarna har bidragit till flyktingströmmen i Centralamerika.

– Jag var nyligen i Mexiko och intervjuade flyktingar från olika delar av Centralamerika. Många av dem uppgav det förändrade klimatet som orsak till att de tvingats fly.

"Vad kan, och bör, vi göra?"

Ju mer man borrar sig in i följderna av det varmare klimatet, desto mer komplext blir det. Men en sak är säker: alla måste agera. Regeringar, företag och privatpersoner. Så även humanitära organisationer. Vad kan, och bör, vi göra?

– Vi har svarat på humanitära behov som förvärrats av klimatförändringarna i många år. Men vi har inte själva satt den etiketten på vårt arbete, säger Carol.

– Nu handlar det om att öka beredskapen för framtida humanitära kriser som klimatet kommer att orsaka eller åtminstone förvärra.

För att bli bättre förberedda är det enligt Léo viktigt att integrera klimatforskning mer i katastrofplaneringen.

– Det finns tydliga beräkningar på hur klimatförändringarna väntas påverka väderfenomenen framöver. Att integrera dem i planeringen måste bli lika självklart som att läsa på om de stridande parterna när en insats ska startas i ett konfliktområde.

Humanitära aktörer bör även öka anpassningsförmågan hos människorna vi bistår, menar Knud Falk på Röda Korsets klimatcenter.

– Regeringar förbereder sig ofta väl när det kommer till infrastruktur – hur flygplatser, hamnar och fabriker ska skyddas. Utsatta grupper glöms bort. Vi kan hjälpa dem med frågor som: hur blir det om nästa översvämning, värmebölja eller torka blir ännu värre och hur kan vi förbereda oss?

Illustration av Josefin Herolf
Foto: Josefin Herolf

Humanitära organisationer kan även bli bättre på att dela det vi ser med andra aktörer. Jan Semenza forskar vid Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC). Han har studerat hur torkan i Mellanöstern bidrog till flyktingströmmen 2015 och hur hälsovådliga förhållanden i europeiska flyktingläger ledde till sjukdomsspridning.

Jan framhäver vikten av humanitära organisationers vittnesmål och data.

– Under 2015 hade jag tät kontakt med er personal i Grekland om behoven de såg i lägren. Det var av stor vikt för vår forskning. Medlemmarna i klimatgruppen är överens om att vår kanske viktigaste uppgift är att kommunicera om de humanitära konsekvenserna av det varmare klimatet.

– I en del områden är vi en av få organisationer på plats. Genom att bära vittnesmål om hur våra patienter påverkas av klimatförändringarna kan vi fungera som en megafon för människor vars röster annars inte hade blivit hörda. På så vis kan vi kräva förändring av regeringar, företag och privatpersoner, säger Carol. 

Det egna avtrycket då?

Att bistå utsatta människor världen över har förstås påverkan på miljön. Men vårt klimatavtryck kan minskas utan att kompromissa med organisationens mandat. Exempelvis installeras hållbara energisystem på allt fler av våra sjukhus. I maj öppnade vi ett mödra- och barnsjukhus i Sierra Leone som till stor del hålls igång av solenergi. Men mer behöver göras och klimatgruppen driver på för att omställningen ska snabbas på.

Sjuksköterska sitter i en säng med ett litet barn

Nu kan vi göra dubbelt så mycket tillsammans

I jul är varje hundralapp du ger värd två hundralappar. Akelius Foundation har nämligen valt att bli en av oss i Läkare Utan Gränser och dubbla alla engångsgåvor fram till 5 januari. Det betyder att vi tillsammans kan göra dubbelt så mycket.
Ge en gåva