Den kirurgi vi utför faller främst inom fyra kategorier: infektions- och sårkirurgi, krigskirurgi, obstetrisk kirurgi samt specialiserad rekonstruktiv kirurgi.
– Att göra ett kejsarsnitt på en mamma som håller på att dö är något väldigt konkret och nyttigt, säger Johan von Schreeb som var med och grundade svenska Läkare Utan Gränser.
Han fortsätter:
– Det är klart att man möter sina gränser i kirurgjobbet. Men det ger en också otroligt mycket att se hur enkel och konkret vård kan göra en annan människa frisk. Det är en fantastisk upplevelse.
Kirurgi ofta fråga om liv och död
En tredjedel av alla dödsfall i världen skulle kunna förebyggas med kirurgi. År 2010 miste uppskattningsvis 16,9 miljoner människor livet på grund av tillstånd som hade krävt kirurgi. Det är en skyhög siffra jämfört med flera allvarliga sjukdomar som omvärlden har satsat mycket på: malaria, tuberkulos och hiv/aids skördade samma år totalt 3,83 miljoner liv. Uppgifterna kommer från ”Commission on Global Surgery”, en expertgrupp kopplad till den medicinska tidskriften the Lancet som 2015 publicerade sin första rapport om behovet av kirurgi i världen.
För att svara på det ökande behovet arbetar Läkare Utan Gränser allt mer med kirurgi. I vissa projekt erbjuder vi avancerad vård som rekonstruktiv plastikkirurgi för människor som skadats i till exempel bomb- eller granatattacker. Vid andra tillfällen överväger behoven av den mest grundläggande livräddande kirurgin.
– I många länder riskerar kvinnor att dö eftersom det inte finns några kirurger till hands. Ett enkelt kejsarsnitt tar maximalt 40 minuter och kostar inte speciellt mycket. Ändå kan ingreppet vara en fråga om liv och död, säger den spanske kirurgen Miguel Trelles.
Enligt Lancet-kommissionen saknar fem miljarder människor tillgång till kirurgisk vård av tillräckligt hög kvalitet som patienten kan uppsöka inom två timmar och dessutom har råd med. I Afrika söder om Sahara är det så många som 93 procent av befolkningen, enligt expertgruppen. Det innebär att till exempel blindtarmsinflammationer, komplikationer vid förlossningar och olyckor leder till dödsfall som i ett annat sammanhang skulle vara relativt enkelt att undvika.
Utrustning
Utrustningen och omständigheterna varierar i fält. I akuta kriser måste vi snabbt få upp tält eller uppblåsbara sjukhus. Det gjorde vi gjorde till exempel 2013 när en tyfon slog till i Filippinerna och i Nepal som drabbades av en stor jordbävning 2015.
Icke desto mindre är det vanligare att vi stödjer eller tar över existerande inrättningar, oftast i samarbete med landets sjukvårdsmyndigheter. Det har vi gjort i till exempel Ramtha i Jordanien och i Boguila i Centralafrikanska republiken.
Var vi än arbetar strävar vi efter att hålla en hög kvalitet i vården som ges.
Att arbeta på avlägsna platser med begränsade resurser är såklart annorlunda än att jobba på ett avancerat sjukhus. Oavsett var vi verkar ser vi till att personalen har tillräcklig utrustning för att kunna utföra en rad kirurgiska ingrepp.
Anestesi
Det finns alltid en narkosläkare till hands i våra kirurgiska projekt. Detta vitala element av kirurgisk vård säkrar att patienten hålls stabil och smärtfri under ibland långa och komplexa operationer. I våra projekt används nedsövning samt generell, spinal och regional anestesi (när en del av kroppen bedövas). Våra narkosläkare och narkossjuksköterskor hanterar även smärtlindring efter operationerna samt intensivvård.
Infektions- och sårkirurgi
Den vanligaste typen av kirurgi som vi utför är behandling av infektioner och sår.
En infektion kan vara allt från blindtarmsinfektion till ett infekterat bensår. Dessa tillstånd är enkla att behandla och förebygga i rika länder, men kan vara mycket farliga för människor som lever utan tillgång till sjukvård.
Tänk dig att en person skadar sig i en avlägsen by där hygienen brister, flera timmar från närmsta sjukhus. När personen väl får vård kan ett simpelt skärsår ha utvecklats till en svår infektion. I dessa områden möter vi en rad olika typer av relativt enkla skador. Människor bränner sig när de lagar mat eller skadar sig i jordbruksarbetet. Det betyder att våra kirurger måste kunna anpassa sig och utföra många olika typer av ingrepp.
Krigskirurgi och stora trauman
Krigskirurgi är komplext och måste ske snabbt. Eftersom de flesta av våra patienter är civila möter vi fler skador orsakade av explosioner än av kulor. Allt oftare faller civila offer för urskillningslösa attacker i krig. Det betyder att många patienter har simultana skador. Ett sår i magen och samtidigt skador på ben, armar och huvud. Därför måste kirurgiska projekt av detta slag ha mer personal och ofta arbetar allmänkirurger och ortopediska kirurger tillsammans.
