Klimatförändringar såsom högre temperaturer, kraftigare nederbörd och extrema väderhändelser slår hårdast mot de mest sårbara. Vi ser en oroande utveckling på många platser där vi arbetar med att ge humanitärt stöd och sjukvård.
Klimatkrisen handlar inte bara om de katastrofala tropiska stormar och översvämningar som skapar svarta nyhetsrubriker. Den handlar också om spridningen av dödliga sjukdomar som kan följa i deras spår, om ökande risk för torka och matbrist, stigande havsnivåer och växande öknar. Och om de många människor som tvingas lämna sina hem i skuggan av nyhetsrubrikerna.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO kommer det varmare klimatet att leda till hundratusentals fler dödsfall i diarré, malaria och undernäring till 2050. Stigande havsnivåer och extremväder ödelägger hem, splittrar familjer och tvingar människor på flykt.
Vad ser och gör Läkare Utan Gränser i klimatkrisen?
Vi arbetar på några av de mest klimatutsatta platserna i världen och ofta i de mest akuta kriserna - konflikter, naturkatastrofer, epidemier och flyktingkriser. Vi ser att det är människorna som drabbas av dessa kriser som också betalar den mänskliga kostnaden för klimatkrisen. Samtidigt har de själva bidragit väldigt lite till de utsläpp som driver på klimatförändringarna.
Det är självklart för oss som medicinsk humanitär organisation att hjälpa till att finna lösningar på de hälsoutmaningar som klimatkrisen medför.
Så påverkar klimatet olika hälsokriser
Sjukdomsutbrott
Vid en extrem väderhändelse kan sjukdomar bryta ut som en följd.
I mars 2019 slog cyklonen Idai till mot Mocambique, Malawi och Zimbabwe. Det var en av de värsta tropiska stormarna som någonsin drabbat södra halvklotet. De omedelbara konsekvenserna av Idai var fruktansvärda i Mocambique – över 1000 människor dog och 150 000 förlorade sina hem. Men snart växte en sekundär kris fram på grund av förorenat vatten och brist på sanitet – ett stort kolerautbrott.
Läkare Utan Gränser startade en massiv akutinsats. Vi etablerade koleracenter i de värst drabbade områdena, arbetade med distribution av rent vatten och stöttade en massvaccinering av mer än 800 000 personer mot kolera.
Bara några veckor efter Idai slog ännu en tropisk storm till mot Mocambique. Det var första gången någonsin som två cykloner hade drabbat landet under samma säsong.
Insektsburna sjukdomar
På flera platser i världen skapar varmare temperaturer och ökad nederbörd goda förutsättningar för myggor vilket har lett till en skarp ökning av säsongsbundna sjukdomar som malaria och denguefeber.
Malaria dödar mer än 400 000 människor per år, de flesta är barn under fem år som lever i Afrika söder om Sahara. Sedan 2021 har våra team i regionen lagt märke till längre och mer oregelbundna utbrott av malaria. Det finns såklart också komplexa politiska och ekonomiska hinder för att kontrollera sjukdomen, men forskning visar att malaria kommer fortsätta öka i Afrika och på andra ställen på grund av klimatförändringarna.
Samtidigt har förekomsten av allvarlig denguefeber – som ofta kräver sjukhusvård och orsakar många dödsfall i Latinamerika och Asien – ökat med 3000 procent de senaste 50 åren på grund av varmare väder och större utbredning av denguebärande myggor.
Våld och konflikt
Klimatförändringar kan ha en särskilt traumatisk effekt på hälsa och välmående – de kan leda till våldsamma konflikter om knappa resurser.
Kriget i Darfur, Sudan, har kallats världens första ”klimatkrig”. Konflikten började 2003 och triggades delvis av brist på mat och vatten som var en följd av en fruktansvärd torka. Faktorer såsom politiska och etniska spänningar bidrog till den tändande gnista, men studier visar att stigande temperaturer i Indiska oceanen ledde till en förändring av den säsongsbundna monsunen vilket förvärrade de omständigheter som orsakade torkan. Denna konflikt har hittills krävt 400 000 människoliv och Läkare Utan Gränser har vårdat tusentals skadade och patienter med undernäring i Darfur.
Studier förutspår att mer än 50 procent av jordens befolkning komma att leva i områden med allvarliga vattenproblem år 2050 (FN, 2020), vilket kan leda till fler klimatkonflikter.
Undernäring
En direkt konsekvens av vattenbrist, torka och matbrist är ökade nivåer av undernäring, något vi bevittnar inte minst vid Afrikas horn och Sahelbältet.
Tchadsjön är en livsviktig vattenkälla för miljoner människor som lever i Tchad, Kamerun, Nigeria och Niger. Den var tidigare en av Afrikas största sjöar, men torka och överanvändning har krympt sjön drastiskt. I vissa perioder under de senaste åren har den nästan försvunnit. Detta har haft katastrofala effekter på människor och samhällen i området, inte minst har matproduktionen sjunkit på grund av vattenbristen. Barnen löper nu stor risk för undernäring vilket stoppar deras utveckling och försvagar deras immunsystem, och gör dem mer mottagliga för sjukdomar som malaria.
Flyktingar och internflyktingar
I slutet av 2023 var 117 miljoner människor på flykt i världen, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Det är fler än någonsin tidigare i historien. När effekterna av klimatkrisen blir allt svårare är det troligt att den siffran kommer öka. Uppskattningarna varierar men de mest vedertagna studierna förutspår att så många som 200 miljoner människor kommer ha tvingats på flykt på grund av klimatförändringar år 2050.
Redan nu kan vi se hur dessa förflyttningar påverkar människors hälsa. När migranter flyttar från klimatutsatta områden på landsbygden till större städer hamnar de ofta i farliga områden som är förorenade av industrier och saknar sanitet. Till Kamrangirchar, ett stort slumområde i Bangladesh huvudstad Dhaka, kommer ständigt fler människor från lågt liggande kustområden. Våra team där vårdar patienter som blivit sjuka av de osäkra arbetsförhållandena och dem som utsatts för sexuellt våld i den överbefolkade slummen.
Vårt arbete för att minska klimatavtrycket
Vi på Läkare Utan Gränser har också ett ansvar för hur vi själva påverkar miljön och klimatet. I juni 2019 slogs det fast vid vårt internationella årsmöte att organisationen ska arbeta för att minska vårt klimatavtryck. Några av de prioriterade områden i det arbetet är:
- Utveckla metoder för att övervaka och mäta vårt klimatavtryck
- Minska el- och bränsleanvändning, flygtransporter och avfall
- Säkra att vi fortfarande kan leverera snabb och livräddande vård i akuta kriser
Exempelvis installeras hållbara energisystem på allt fler av våra sjukhus. I maj 2021 öppnade vi ett mödra- och barnsjukhus i Sierra Leone som till stor del hålls i gång av solenergi.
Vi skickar en delegation till FN:s klimatkonferens där vi arrangerar samtal om klimat och hälsa tillsammans med andra organisationer.
Läs vårt bidrag till the Lancets rapport Lancet Countdown On Health and Climate Change här.
Humanitära organisationer måste vara goda exempel. Vi strävar mot att göra våra projekt i över 70 länder så hållbara som möjligt.
Senast uppdaterad december 2024.
