Difteri i Bangladesh
Läkaren Nina Goldman, som arbetar med rohingas som flytt till Bangladesh, ställs inför en sjukdom hon bara läst om under utbildningen: difteri. Men här i de överfulla flyktinglägren sprider sig sjukdomen mycket snabbt. Nina och hennes team måste agera genast.
”Difteri är en sjukdom som inte finns längre, i de flesta länder, eftersom du kan vaccinera dig och behandla den. Det var en sjukdom som jag hade läst om under läkarutbildningen, men jag trodde aldrig att jag skulle se den under min karriär. Men difterin visar på ett sorgligt sätt att rohingas bara hade väldigt begränsad tillgång till sjukvård i Myanmar. De är inte vaccinerade mot sjukdomen som egentligen går att förebygga sedan 90 år. Och nu när 655 000 flyktingar trängs på en liten yta i ohygieniska förhållanden sprider sig den mycket smittsamma sjukdomen snabbt.
En dag tog vi emot en ung pojke med svullen nacken, feber, ont i halsen och ett tjockt, grått slem som täckte halsen, så kallat pseudomembran. Detta var det första fallet av difteri jag någonsin sett; det var ett skolboksexempel. Vi isolerade honom och påbörjade behandling. Prognosen såg positiv ut. Men en morgon sjönk plötsligt pojkens hjärtfrekvens. Vi försökte allt vi kunde, men tyvärr dog han. Hjärtat hade gett upp, troligen till följd av difteritoxin som producerats av bakterierna.
Antalet fall ökade snabbt
Antalet fall ökade snabbt. Kliniken i Kutupalongs var redan överfull med patienter och inte utformad för de fall som behövde isolering. Lyckligtvis är det här den typen av kris som Läkare Utan Gränser är känd för. Beslut fattades att flytta alla fall av difteri till en av våra andra kliniker. Den gjordes snabbt om till en isoleringsavdelning. På vissa dagar sökte så många som 180 patienter vård för misstänkta fall av difteri.
En plan för en vaccinationskampanj gjordes av hälsovårdsmyndigheterna, med stöd från andra aktörer, däribland Läkare Utan Gränser.
Detta är den tredje vaccinationskampanjen i Cox’s Bazar, efter kolera och mässling. Men den här utgör ännu mer logistiska och tekniska utmaningar än de föregående två, eftersom det krävs tre omgångar av vaccin som ska tas med en månads mellanrum.
Det kommer att bli en stor utmaning för att säkerställa att de som behöver får sina tre doser. Det betyder också att vi måste vänta för att se effekten av vaccinationskampanjen.
Flera patienter mår allt bättre
Samtidigt övervakar våra epidemiologer utbrottet. De hjälper till att planera hur mycket material vi behöver, hur många vi har plats för i isoleringen och kommer med lösningar för att försöka hantera utbrottet. Vi har också ett team som aktivt letar efter smittade bland flyktingarna för att få dem att söka vård tidigt i sjukdomsstadiet. De kartlägger och spårar fall, ser till att förebyggande antibiotika ges till de som har smittade i sin närhet och utbildar människor om sjukdomen.
Jag var lite tagen på sängen av det första difertifallet som jag konfronterades med, men nu börjar jag nu känna mig riktigt erfaren kring sjukdomen.
Ljusningen just nu är att flera patienter mår allt bättre, jämfört med våra första få fall. Detta beror troligtvis på att de fått behandling tidigare.
Det som tynger mig däremot är att människorna här, som redan gått igenom så mycket, nu drabbas av en sjukdom som inte ens borde finnas längre.”
- Nina Goldman, läkare som arbetar i Bangladesh
Om difteriutbrottet i Bangladesh
Över 3 500 personer misstänks ha insjuknat i difteri i Cox´s Bazar sedan utbrottet startade i november förra året. Runt 30 personer har dött i sjukdomen. Majoriteten av de smittade är barn under 15 år. Fram till januari i år har vi vårdat över 2 000 fall på våra behandlingscenter.
