Hoppa till huvudinnehåll

Inte utan min skateboard

Publicerad 29 september 2017

Bildspel

Bildspel i fullskärm
Alexander Nyman Centralafrikanska republiken

Jag sitter på en veranda i Bangui, Centralafrikanska republiken. Det är imorgon det bär av. Mitt andra uppdrag för Läkare Utan Gränser börjar nu på riktigt. Det har gått tre år sen jag åkte iväg på mitt första uppdrag. 

Varje vecka i Sverige har varit en transportsträcka till detta ögonblick. Äntligen ska jag ut i fält igen.

Hemma i Eskilstuna har jag hyrt ut lägenheten, ställt av bilen och packat med de saker jag alltid ser till att ha med mig: min skateboard, mina skateskor och min mössa. Med största sannolikhet kommer de aldrig att komma till användning, mössan är för varm, skorna är för tunna och skateboarden kräver ett underlag som sällan påträffas ute på fältet om det ens finns tid till att slappna av. Men sakerna är min trygghet; något banalt att falla tillbaka på, en bit av hemma.

Läkare Utan Gränsers propellerplan kommer imorgon att ta mig till sydöstra delen av landet, till Bangassou. En stad vars invånarantal normalt sett är cirka 35 000. Men nu har många flytt därifrån och är bosatta om inte hemma, så i bushen eller i flyktingläger i staden, eller på andra sidan floden i Kongo-Kinshasa.

Kontexten är komplex och läget är mer än instabilt och befolkningen är i stort behov av fullgod sjukvård, speciellt nu när malarian och alla dess komplikationer dominerar.

Läs hela Alexander Nymans blogg från Centralafrikanska republiken.

Relaterade nyheter

Efter strider har människor sökt skydd på sjukhuset i Batangafo, Centralafrikanska republiken.
Centralafrikanska republiken

Förnyat våld driver tusentals på flykt

De senaste dagarnas hårda sammandrabbningar mellan väpnade grupper i Centralafrikanska republiken (CAR) har drivit människorna på flykt från sina hem. Fler än tiotusen människor har sökt skydd på ett sjukhusområde i Batangafo där vi är verksamma. 

Neonantalavdelningen på sjukhuset Castor, Centralafrikanska republiken.
Centralafrikanska republiken

Var fanns världen jag drömde om?

"Den senaste tiden har varit relativt lugn. Men bara några dagar innan jag skulle åka hem bröt strider ut igen i Bangui."
- Kariantti Kallio, Centralafrikanska republiken.

En mamma och hennes barn vid ingången till Castor sjukhus, Centralafrikanska republiken.
Centralafrikanska republiken

En första gång för allting

"Har du någonsin gjort en autotransfusion i fält? Inte jag heller. I teorin är det en lysande idé. En blodtransfusion fast med det egna blodet. Låter det enkelt? Det är det inte!" 
- Kariantti Kallio.

Vårdcentralen som vi stöttar i Elevage, Centralafrikanska republiken.
Centralafrikanska republiken

”En dag kommer ingen finnas kvar här”

I våras blossade våldet återigen upp Bambari i Centralafrikanska republiken. Nu kontrollerar två grupper varsin sida av staden, med floden Ouaka som gräns. Civilbefolkningen är de som drabbas hårdast av konflikten.