Vaccinationer är ett väldigt effektivt sätt att rädda liv och främja hälsa. Miljoner människors liv räddas varje år tack vare vaccin. Trots det är användningen av, och tillgången till, vaccin fortfarande begränsad i stora delar av världen.
Efter tillgång till rent vatten är vaccinationer det mest effektiva sättet att rädda liv och främja hälsa. Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att vaccinationer förebygger 2-3 miljoner människors död årligen.
Även om det globalt har gjorts stora framsteg och vaccinationstäckningen för vissa sjukdomar har nått 85 procent dör fortfarande uppskattningsvis 1,5 miljoner barn under fem år varje år av sjukdomar som kan förebyggas med vaccin. Många blir även allvarligt sjuka och ibland invalidiserade. Vaccinationstäckningen, alltså andelen barn i världen som fått de rekommenderade vaccinationer, för många sjukdomar är långt ifrån tillräcklig.
Vad är ett vaccin?
Ett vaccin är ett biologiskt preparat som förbättrar immuniteten mot en särskild sjukdom. Vaccinet innehåller ofta ett ämne som liknar de sjukdomsframkallande mikroorganismerna. Dessa ämnen stimulerar immunförsvaret att känna igen de främmande ämnena. När immunförsvaret träffar på dessa ämnen vid ett senare tillfälle i samband med en smitta blir det lättare för kroppen att känna igen och förstöra mikroorganismerna. Därmed blir en person inte sjuk i de infektionerna som den har blivit vaccinerad mot.
Vaccinationsprogram för barn
Rutinvaccinationer, eller barnvaccinationsprogram, är de vaccin som ges på lokala hälsocentraler. De är tillgängliga året om som en del av de allmänna vaccinationsprogrammen som ett land erbjuder till alla barn. I rutinvaccinationsprogrammen ingår ett flertal vaccin och ges under flera tillfällen. Under första levnadsåret behöver barnet besöka vårdenheten fem gånger. Något som kan vara svårt och kostsamt att genomföra för många familjer.
WHO rekommenderar att rutinvaccinationsprogram ska innehålla vaccin mot tuberkulos (tbc), hepatit B, polio, DTP (difteri, stelkramp och kikhosta), Hib (Haemophilus influenzae typ b – bland annat lunginflammation), PCV (pneumokockvaccin - bland annat lunginflammation), rotavirus (barndiarré), mässling, röda hund och HPV (humant papillomvirus - livmoderhalscancer). Det finns även regionala tillägg med vaccin mot till exempel hjärnhinneinflammation eller gula febern.
Försvagade vaccinastionsprogram i många områden
Genom vårt arbete vid ett flertal mässlingsutbrott på senare år kan vi konstatera att rutinvaccinationsprogrammen mot barnsjukdomarna i låg- och medelinkomstländerna har försvagats. Ibland beror det på konflikter och politisk instabilitet, så som i kriget i Syrien där många barn inte kunnat vaccineras. I andra fall beror bristen på vaccinering på oflexibla vaccinationsscheman och vaccinationsstrategier, eller på brist på transportmöjligheter som exempelvis avlägsna områden i Kongo-Kinshasa.
Vaccinationstäckning för barn under ett år är därför låg. Dessutom har många äldre barn missat hela vaccinationsprogrammet. Det finns få eller inga strategier för att komma ikapp med vaccinationerna för dessa barn, trots att behovet är stort.
Vaccinationskampanjer
Vaccinationskampanjer används vanligtvis för att stoppa ett sjukdomsutbrott eller som en förebyggande åtgärd i ett högriskområde. Dessutom används vaccinationskampanjer i områden där täckningen av rutinvaccinationer är låg. Då vaccineras personer mot en eller två sjukdomar och syftet är att minska antalet barn som är ovaccinerade och få en bättre vaccinationstäckning för en specifik sjukdom. För att genomföra dessa vaccinationskampanjer, som ofta sker under tidspress i stora geografiska områden, krävs en stor logistisk kapacitet.
Tillgång till vaccin - en utmaning
För att låg- och medelinkomstländerna säkert ska ha tillgång till vaccin måste två huvudutmaningar prioriteras - kostnadseffektiva vaccin och ny forskning.
Höga priser på vaccin
De extremt höga priserna på nya vaccin gör det svårt för låg- och medelinkomstländerna att få tillgång till vaccinen. Pneumokockvaccinet mot lunginflammation och rotavirusvaccinet mot barndiarré är två exempel på vaccin som är svåra för många länder att ha råd med, trots att det finns stora behov. Priserna på vaccin hålls höga på grund av bristande konkurrens på läkemedelsmarknaden.
Brist på forskning kring vissa vaccin
Bristen på forskning och utveckling för att ta fram vaccin som är bättre anpassade för användning i låg- och medelinkomstländerna är den andra utmaningen. Den uteblivna utvecklingen är resultatet av bristande incitament för läkemedelsindustrin. Det lönar sig inte att bedriva forskning och utveckling på sjukdomar som framför allt drabbar befolkningar med begränsad köpförmåga. Det behövs vaccin som är enklare att använda, exempelvis går att ta i en enkeldos via munnen, och som är värmestabila och inte behöver kylas. Utan denna typ av vaccin i låg- och medelinkomstländer kommer inte alla barn att ha tillgång till alla vaccinationer de har rätt att få.
Så arbetar vi med vaccinationer
Vi jobbar både med rutinvaccinationer och vaccinationskampanjer. Där vi jobbar med barn- och mödravård erbjuder vi rutinvaccinationer till barn och gravida. I samband med utbrott av exempelvis mässling, kolera, gula febern och hjärnhinneinflammation genomför våra team vaccinationskampanjer för att begränsa spridningen av sjukdomen. Vi utför även vaccinationer i samband med andra akuta kriser som som konflikter och naturkatastrofer. När många människor tvingas fly är risken att drabbas av smittsamma sjukdomar större och därför vaccinerar vi barn på flykt och i flyktingläger.
Forskning och utveckling av vaccin
Läkare Utan Gränser arbetar främst via vårt forskningscentrum Epicentre med forskning och utveckling av vaccin. Både gamla vaccin som kan förbättras och anpassas för resursfattiga sammanhang. För några år sedan testade våra team effektiviteten av ge enbart en dos vaccin mot kolera i samband med ett kolerautbrott. Det visade sig att skyddet det gav var lika bra som vid två doser. Att vaccinera samma person vid två olika tillfällen kan vara oerhört svårt att genomföra, särskilt i samband med konflikter.
Ett annat exempel är ett nytt rotavirusvaccin som i början av 2017 testades i ett av våra projekt i Niger. Det har visat sig vara lika effektivt som de tidigare rotavirusvaccinen. Vaccinet har ytterligare fördelar för de resursfattiga länder där vi många gånger jobbar. Vaccinet är värmetåligt, har ett överkomligt pris och är förpackat på ett sätt som inte tar mycket plats. Allt detta underlättar för logistik- och vårdpersonal att hantera vaccinet så att det kan nå så många som möjligt. Nu väntar vi på Världshälsoorganisationen ska godkänna vaccinet så att det kan användas i större skala och bli inkluderat i rutinvaccinationsprogrammen.
Påverkansarbete för tillgång till vaccin
Vi jobbar också med påverkansarbete för tillgång till vaccin till lägre priser. Accesskampanjen bedriver kampanjen "A fair shot" för att läkemedelstillverkarna ska sänka priset på pneumokockvaccinet (ett vaccin som förebygger lunginflammation, andra svåra luftvägsinfektioner och även hjärnhinneinflammation). I slutet på 2016 sänktes också priset för humanitära organisationer, men för många låg- och medelinkomstländer är dyra vaccin fortfarande utom räckhåll.
