Hoppa till huvudinnehåll
En brun, mönstrad orm på sand.
Publicerad 13 juni 2024

Giftig eller ofarlig? AI kan ha svaret

Foto: Gabriel Martinez
En giftig pufform.

Varje år blir fem miljoner människor bitna av ormar. Runt 100 000 av dem avlider till följd av ormbettsförgiftning. En av orsakerna till komplikationer och det höga antalet dödsfall är att man ofta inte lyckas avgöra vilken sorts orm det rör sig om och att patienten då får fel behandling. Kan lösningen på det problemet ligga i AI-teknik?

380 000 bilder på olika ormar. Det har våra experter, tillsammans med Genèves universitet och vårt team på plats i Sydsudan, matat in i en programvara baserad på AI-teknik. Med egenskapen att identifiera djurarter är idén att programvaran ska hjälpa våra medarbetare att skilja giftiga från ofarliga ormar.

– Artificiell intelligens kan faktiskt identifiera rätt ormart bättre än de bästa av experter ibland, säger Gabriel Alcoba, medicinsk rådgivare på Läkare Utan Gränser.

Var med och rädda liv
Ge en gåva

Varje år vårdar Läkare Utan Gränser runt 7 000 personer som blivit ormbitna. De flesta bor i tropiska eller subtropiska länder där giftormar är vanligt förekommande. Jordbruksarbetare, barn och människor som bor på landsbygden löper störst risk. Etiopien, Sydsudan, Sudan, Centralafrikanska republiken och Jemen är de länder där flest antal ormbett inträffar.

Ormbettsförgiftning räknas som en försummad tropisk sjukdom – en grupp sjukdomar som hittills främst drabbat låginkomstländer och som inte har setts som en lukrativ marknad för läkemedelsindustrin.

En man med Läkare Utan Gränser-tröja undersöker ett barns hand.
Foto: Paul Odongo
Jepngok Kiptui var bara tre år och låg och sov i sin säng när hon blev biten av en kobra i Emsos i Kenya.

Datainsamling pågår

Att använda en AI-programvara för att identifiera ormar är del av ett pilotprojekt som Gabriel Alcoba är med och projektleder. Projektet började med ett hackaton, det vill säga ett event där programmerare träffas för att lösa problem. Nu pågår arbetet med att fotografera och få fram bilder på ormar som programvaran kan matas med. Mycket av det arbetet sker i Läkare Utan Gränsers projekt i Sydsudan. 

För att en orm ska kunna identifieras med hjälp av AI:n måste det finnas en bild på själva ormen. Det finns tre sätt det kan gå till på, förklarar Gabriel Alcoba.

– Antingen dödas ormen, sorgligt nog, och tas med till kliniken – det är ganska vanligt förekommande men farligt och inget vi rekommenderar. Eller så lyckas patienten eller anhöriga till patienten fota av ormen efter att den bitit. Det tredje sättet är att vår personal går tillbaka till platsen där bettet skedde och tar en bild på ormen där. Sen matar man in bilden i programvaran som identifierar ormarten.

Stort problem att patienter får fel behandling

Att fel behandling sätts in på grund av att ormarna inte identifieras korrekt är idag ett stort problem, menar Gabriel Alcoba. 

– Det vanligaste är att ormbitna patienter får motgift, även när de blivit bitna av en ofarlig orm. Eftersom motgift är dyrt och en bristvara, och dessutom något som kan ge svåra biverkningar, är ett av våra mål att få ner användningen av motgift i de fall där det inte behövs.

Med hjälp av AI-tekniken kommer det att bli lättare att veta om det är en giftig egyptisk kobra eller svart mamba en patient blivit biten av. Eller om det är en helt ofarlig afrikansk hussnok.

– Vissa ogiftiga ormar kan imitera giftiga ormar som ett sätt att skrämma fiender. Då är det svårt att identifiera rätt sort, men det kan AI:n. 

En fot i bandage bredvid ett fotoalbum med bilder på en orm.
Foto: Fanny Hostettler
På bild i fotoalbumet syns ormen som bitit patienten i benet: en pufform.
En kvinna med Läkare Utan Gränser-väst förbereder en spruta. På en brits bredvid ligger en person och en sitter bredvid.
Foto: Christina Simons
Kamundi Makieu Pingiel som blivit ormbiten får en dos motgift.

Chol, från Sydsudan, är en av våra ormbettspatienter. Han blev biten under regnperioden då ormarna är som mest aktiva. En orm lyckades ta sig in i hans sovrum. Chols pappa Deng såg vad som hände, han sprang fram till Chol, dödade ormen, och använde ett rakblad för att avlägsna vävnad kring det område där ormen bitit för att få bort så mycket av giftet som möjligt. Ändå svullnade det upp kring bettet och gjorde ont.

Efter fyra dagar utan förbättring fick Deng hjälp av sina grannar att ta Chol till sjukhuset där han fick vård av Läkare Utan Gränsers team. Som tur var fungerade det motgift och de mediciner Chol fick, trots att han kom in till sjukhuset så pass lång tid efter att ha blivit biten. Efter tre veckor av olika behandlingar och operationer fick Chol åka hem igen.

Flera faktorer spelar in

Ormbett går att behandla om rätt motgift sätts in. Därför är AI-tekniken ett lovande steg på vägen i kampen mot ormbettsförgiftning. Men Chols fall visar att det är lika viktigt att snabbt ta sig till en sjukvårdsinrättning för att kunna få behandling så snart som möjligt.

– Om vi hade väntat ännu längre hade min son inte klarat sig, säger Deng. 
Gabriel Alcoba betonar att det är avgörande att involvera lokalsamhället för att bekämpa ormbettsförgiftning, genom dialog och informationsspridning om bland annat vikten av att snabbt söka vård. Det är också avgörande att mer forskning läggs på att utveckla nya motgift och att priset på motgift sänks. 

– Mer forskning på området diagnostik behövs också. Det är där AI-projektet kommer in. Nu har ormsäsongen i Sydsudan precis börjat, så nu kommer vi kunna samla in mycket data i form av bilder och information, avslutar han.