Hoppa till huvudinnehåll

Ett år efter attacken mot Kunduz

Publicerad 3 oktober 2016

I dag minns vi ett av de mörkaste ögonblicken i vår organisations historia. Den 3 oktober 2015 dödades 42 människor när amerikanskt stridsflyg bombade vårt traumasjukhus i Kunduz, Afghanistan. Ett år senare väntar vi fortfarande på att en oberoende utredning ska genomföras.

Det var förstörelsen av vårt sjukhus i Kunduz och de förödande attackerna på vårdinrättningar i Syrien och Jemen som ledde till att FN:s säkerhetsråd antog resolution 2286 den 3 maj i år. Resolutionen fördömer angrepp på sjukvårdsinrättningar och kräver att alla parter i stridande konflikter uppfyller sina skyldigheter enligt internationell rätt.

– Sjukhus ska vara respekterade. Tidigare har du alltid vetat att när du jobbar för Läkare Utan Gränser respekterar alla parter ditt arbete. Det är en förutsättning för att kunna jobba för de allra mest utsatta människorna i världen. Men det känns inte som en självklarhet längre, säger Jenny Gustafsson, sjuksköterska som arbetat på sjukhuset i Kunduz före attacken.

Vi söker fortfarande garantier från alla parter i konflikten att vår personal och våra patienter kommer att vara säkra innan vi överväger ett återöppnande av sjukhuset.

Ett år senare är tusentals människor fortfarande utan livräddande sjukvård.

Den 29 april presenterade USA:s militär en intern utredning på 3 000 sidor som hävdar att sjukhuset i Kunduz identifierades på ett felaktigt sätt, vilket resulterade i att 211 artillerigranater avlossades mot sjukhuset. Många frågor är fortfarande obesvarade och även om en intern utredning är viktig, kan den inte ersätta en oberoende och opartisk sådan. När vår internationella ordförande Joanne Liu talade inför FN:s säkerhetsråd i förra veckan krävde hon just det.

– För att få ett stopp på detta måste ansvar utkrävas. Trovärdiga utredningar måste utföras, och inte bara av förövarna, sade hon.

Fem månader efter att resolution 2286 antogs står det klart att varje gång en vårdinrättning attackeras blir klyftan större mellan respekten för internationell humanitär rätt och hur krig förs i verkligheten. Ingen regering har någonsin sagt att sjukhus bombas avsiktligt, men de bombas ändå. Attacker mot sjukhus avfärdas som tragiska ”misstag”, misstag som leder till att befolkningen i Kunduz än i dag står utan ett fungerande traumasjukhus. En förändring måste ske omedelbart och krigets lagar måste börja följas, annars riskerar framtidens krigszoner att bli slagfält utan läkare.