Hoppa till huvudinnehåll

Bildspel

Bildspel i fullskärm
Vi arbetade bland annat med vatten och sanitet efter jordbävningen på Haiti 2010.

Vår medarbetare ser till att vatten och avlopp fungerar på vårt kirurgiska center utanför Tabarre, Haiti, efter jordbävningen 2010.

Jordbävningar

När en jordbävning inträffar försöker vi snabbt vara på plats för att kunna rädda liv. Det första vi gör är att bedöma situationen; hur ser vårdbehovet ut och hur stora skador har jordbävningen orsakat i området?

En jordbävning, även kallat jordskalv, innebär att marken skakar och rör på sig. Skakningarna kan resultera i svåra skador på byggnader och intrastruktur, och kan även ge upphov till tsunamier, jordskred och översvämningar. Jordbävningar kan ha förödande konsekvenser och i vissa fall kan de följas av flera efterskalv. 

Viktigt med snabb insats efter jordbävning 

När en jordbävning inträffar är det bråttom om man ska hinna rädda liv. Ibland har vi redan personal på plats i det jordbävningsdrabbade landet som snabbt kan börja arbeta med livräddande insatser och få en överblick över situationen. När Haiti drabbades av en stor jordbävning 2010 kunde vi behandla den första patienten redan efter tre minuter.

Har vi inte personal på plats skickar vi snabbt ett akutteam som består av medicinska och logistiska experter till det jordbävningsdrabbade området för att göra en utvärdering av behoven.

Läs mer: Vår fältarbetare Frida var på plats i Port-au-Prince under jordbävningen. Läs hennes berättelse här.

Akutteam skickas ut

I akutteamet ingår personal med lång fälterfarenhet som alltid är beredda att resa iväg med bara några timmars varsel. De ser bland annat över vilka de största behoven är för den drabbade befolkningen, utöver vård av skador. Har de till exempel tak över huvudet och tillgång till mat och rent vatten? Går det att ta sig till olika områden eller har jordbävningen förstört vägar så att byar eller städer därmed riskerar att bli isolerade?

Sätter upp fältsjukhus

Akutteamet kan också ha med sig färdigpackade så kallade risk-kit med utrustning som kan vara livsavgörande. Det kirurgiska risk-kitet, som ofta används efter en jordbävning, väger 800 kilo och innehåller bland annat ett uppblåsbart fältsjukhus, mediciner och steriliseringsutrustning.

Utöver att vårda skadade, antingen genom samarbete med lokala sjukhus eller genom att sätta upp fältsjukhus, distribuerar vi hygienartiklar, köksredskap för matlagning, tält, madrasser, filtar och vattentankar för att säkerställa att det finns tillgång till rent vatten, en viktig del i att förhindra att vattenburna sjukdomar får fäste och sprids.

Akutteamet kan ibland stanna i flera månader för att jobba med livräddande insatser, samtidigt som mer långsiktiga projekt påbörjas. Till exempel arbetar vi ofta med psykosociala projekt och psykisk hälsa bland dem som drabbats av jordbävningen.

Vanliga problem och skador efter en jordbävning

  • Raserade byggnader och vägar
  • Infrastrukturen skadas, med följden att vissa samhällen blir isolerade och svåra att nå
  • Förorenat vatten, som bland annat kan sprida diarrésjukdomar
  • Sjukvård, el- och vattenförsörjning kan slås ut
  • Krossyndrom och andra skador
  • Döda kroppar. De sprider inga sjukdomar, men kan bli liggande länge utan att tas om hand. 

krossyndrom 

Vid en jordbävning riskerar människor att fastna under rasmassor. Människor som får en del av kroppen fastklämd under en längre tid riskerar att drabbas av så kallat krossyndrom. Krossyndrom innebär att kroppens mjukvävnad, framförallt muskelvävnad, blir svårt skadad på grund av långvarig kross- eller klämskada. Blodtillförseln till kroppsdelen blir dålig eller helt strypt. Detta leder till att cellerna i det drabbade området skadas och börjar läcka ut och frigöra ämnen som kan vara giftiga för kroppen i för stor mängd. Så småningom börjar cellerna också att dö. 

När en fastklämd person befrias strömmar blodet i kroppen till igen, och de ämnen som cellerna läckt ut sprids snabbt i hela kroppen. Detta kan bland annat leda till njursvikt, hjärtarytmi och att andra organ i kroppen slutar fungera. Skadorna kan finnas där trots att den drabbade först kan verka relativt stabil. Om en riktig diagnos inte ställs och behandling inte sätts in i tid – helst bör behandlingen påbörjas redan innan den som sitter fastklämd frigörs – kan krossyndrom i värsta fall leda till att patienten dör.

våra insatser vid tidigare jordbävningar

Nordöstra Afghanistan och nordöstra Pakistan drabbades i oktober 2015 av en jordbävning som mätte mellan 7,6 och 8,1 på den 10-gradiga Richterskalan. Vi inledde genast livräddande arbete tillsammans med de lokala sjukhusen och myndigheterna. Först när de mest akuta livräddande insatserna var avklarade kunde en kartläggning av övriga behov, som tillgång till tält, mat och vatten, påbörjas.

I april 2015 drabbades Nepal av en kraftig jordbävning som följdes av flera omfattande efterskalv. Vi arbetade både med att vårda skadade på våra fältsjukhus och med att distribuera hygienartiklar, medicinskt material och tält till de drabbade områdena. Arbetet var en kamp mot klockan; många avlägsna byar var avskurna efter jordbävningen och svåra att nå, samtidigt som monsunregnet var på väg och riskerade att förvärra situationen ytterligare.

Läs mer: Emma landade i Nepal drygt ett dygn efter skalvet. (På engelska)

Under de första tio månaderna efter den stora jordbävningen på Haiti 2010 behandlade vi 360 000 personer, genomförde över 15 000 operationer och hjälpte till att förlösa över 15 000 barn. Vi delade också ut mer än 50 000 tält och distribuerade en halv miljon liter vatten om dagen.