Lärarsida

Läkare Utan Gränser är en medicinsk humanitär organisation som har som mål att rädda liv och lindra nöd, där behoven är som störst. Mycket av det arbete som Läkare Utan Gränser utför berör Agenda 2030 och de globala målen. 

 Exempel på mål som berör människors hälsa och Läkare Utan Gränsers arbete: 
•    Mål 1 Ingen fattigdom

•    Mål 2 Ingen hunger:
•    Mål 2:1 Tillgång till säker och näringsriktig mat för alla
Läs om hur Läkare Utan Gränser arbetare med undernäring

•    Mål 3 God hälsa och välbefinnande:
•    Mål 3:1 Minska mödradödligheten
Läs om hur Läkare Utan Gränser arbetar med att minska mödradödligheten.

•    Mål 3:2 Förhindra alla dödsfall som hade kunnat förebyggas bland barn under fem år
Klicka på respektive sjukdom för att läsa om Läkare Utan Gränsers arbete med barnadödlighet; lunginflammation, diarrésjukdomar, malaria och mässling.

•    Mål 3:3 Bekämpa smittsamma sjukdomar
Klicka på respektive sjukdom för att läsa om läkare Utan Gränsers arbete med; tuberkulos, hiv och aids, försummade tropiska sjukdomar och hepatit. 

•    Mål 3:4 Minska antalet dödsfall till följd av icke smittsamma sjukdomar och främja mental hälsa
Läs här om hur Läkare Utan Gränser arbetar med psykisk ohälsa och ett exempel på arbetet med kroniska sjukdomar.

•    Mål 3:5 Förebygg och behandla drogmissbruk
Exempel från Iran om hur Läkare Utan Gränser arbetar med personer som använder droger.

•    Mål 3:7 Tillgängliggör reproduktiv hälsovård, familjeplanering och utbildning för alla
Läs här om hur Läkare Utan Gränser arbetar med familjeplanering och sexuell- och reproduktiv hälsa genom att främja kvinnors hälsa samt att tillhandahålla säkra aborter. 

•    Mål 3:8 Stöd forskning, utveckling och tillgängliggör vaccin och läkemedel för alla
Läs om hur Läkare Utan Gränser arbetar med vaccinationer och om  Läkare Utan Gränsers Accesskampanj som driver frågan om allas rätt till livräddande läkemedel.

•    Mål 6 Rent vatten och sanitet för alla. 
Läs om hur Läkare Utan Gränser arbetar med kolera.
 

• Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna, såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv. 
  Diskutera asylprocessen och vilka rättigheter människor har att söka en fristad på en säker plats. Varför flyr så många människor över Medelhavet (ett av våra teman på hemsidan)? Varför betalar människor tiotusentals kronor för att riskera livet när en flygbiljett kostar en bråkdel av det? 
  Diskutera kvinnors hälsa utifrån varför mödradödligheten är så hög som den är och hur sexuellt våld (utifrån temat kvinnors hälsa på hemsidan) är en del av vardagen för många kvinnor.
• Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. 
  Arbeta med temat migration och/eller klimatet, jämför utvandringen i Sverige med varför folk flyr idag och på vilka grunder människor flyr (klimat, våld, konflikt, fattigdom etc.). 
• Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet. 
  Varför får vissa humanitära kriser mer uppmärksamhet än andra, jämför tex. ebola med mässling (två av våra teman), vilken kris får mest uppmärksamhet och varför?
  Hur framställs vaccin (ett av våra teman) och tveksamheten till vaccin i media? Vad bygger eventuell tveksamhet på?
  Arbetar ni med flera källor än skolprojektets hemsida? Jämför de olika källornas trovärdighet och relevansen för just de ämnen ni arbetar med. 
• Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. 
  Slutprodukten i projektet, där det är tänkt att eleverna ska producera och presentera ett påverkansprojekt, kan till exempel vara en kampanj i sociala medier, en hemsida, en blogg, en artikel eller liknande. Här kan det vara viktigt att tänka på målgrupp och hur eleverna bäst sprider sin information på ett trovärdigt och effektivt sätt. 

• Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna, såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv. 
  Diskutera asylprocessen och vilka rättigheter människor har att söka en fristad på en säker plats. Varför flyr så många människor över Medelhavet (ett av våra teman på hemsidan)? Varför betalar människor tiotusentals kronor för att riskera livet när en flygbiljett kostar en bråkdel av det? 
  Diskutera kvinnors hälsa utifrån varför mödradödligheten är så hög som den är och hur sexuellt våld (utifrån temat kvinnors hälsa på hemsidan) är en del av vardagen för många kvinnor.
• Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. 
  Arbeta med temat migration och/eller klimatet, jämför utvandringen i Sverige med varför folk flyr idag och på vilka grunder människor flyr (klimat, våld, konflikt, fattigdom etc.). 
• Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet. 
  Varför får vissa humanitära kriser mer uppmärksamhet än andra, jämför tex. ebola med mässling (två av våra teman), vilken kris får mest uppmärksamhet och varför?
  Hur framställs vaccin (ett av våra teman) och tveksamheten till vaccin i media? Vad bygger eventuell tveksamhet på?
  Arbetar ni med flera källor än skolprojektets hemsida? Jämför de olika källornas trovärdighet och relevansen för just de ämnen ni arbetar med. 
• Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. 
  Slutprodukten i projektet, där det är tänkt att eleverna ska producera och presentera ett påverkansprojekt, kan till exempel vara en kampanj i sociala medier, en hemsida, en blogg, en artikel eller liknande. Här kan det vara viktigt att tänka på målgrupp och hur eleverna bäst sprider sin information på ett trovärdigt och effektivt sätt. 

• Kunskaper om hur människor kommunicerar, både verbalt och ickeverbalt.
  Låt eleverna ta reda på hur och på vilket sätt deras målgrupp kommunicerar innan de påbörjar sitt påverkansprojekt.
• Förmåga att söka, värdera och kritiskt granska information.
  Varför får vissa humanitära kriser mer uppmärksamhet än andra, jämför tex. ebola med mässling (två av våra teman), vilken kris får mest uppmärksamhet och varför? Hur framställs vaccin (ett av våra teman) och tveksamheten till vaccin i media? Vad bygger eventuell tveksamhet på?
• Förmåga att muntligt och skriftligt presentera information.
  Slutprodukten av elevernas påverkansprojekt kan till exemple vara att skriva en artikel elle rhålla en muntlig presentation. 
• Kunskaper om lagar och andra bestämmelser inom området.
  Hur och vad får man göra när man gör en kampanj i t.ex. social media? Får man använda vilka bilder/vilken musik som helst från en websida? Vad ska man tänka på? Tänk på att kreditera fotografen och att använda skolprojektets logga och inte Läkare Utan Gränsers officiella logga.
• Förmåga att utvärdera sitt arbete och resultat.
  Har påverkansprojektet haft något resultat? Har eleverna nått ut till den målgrupp de hade tänkt sig? Hur kan de mäta resultatet?
• Förmåga att samverka med andra och kommunicera både internt och externt.
  Slutprodukten i projektet ska med fördel kommuniceras externt för att få största möjliga spridning. Ta gärna kontakt med lokalmedia om ni t.ex. gjort en utställning eller en kampanj för att få större spridning. 

• ​​​​​Förmåga att analysera intressekonflikter med koppling till naturgivna risker och mänsklig verksamhet samt hur intressekonflikter påverkar jordens livsmiljöer och människans livsvillkor, ur perspektivet hållbar utveckling.
  Sambandet mellan klimatförändringar och människors hälsa blir mer och mer tydligt. Läs mer här om klimatets inverkan på de kontexter där Läkare Utan Gränser arbetar. 

• Förståelse av talad och skriven engelska samt förmåga att tolka innehållet.
  De flesta videor som ingår i skolprojektets material är på engelska (alternativt franska), vi har även en internationell hemsida på engelska (https://www.msf.org/) och där går det även att klicka sig fram till andra sektioner av Läkare Utan Gränser som är baserade i olika länder och har hemsidor med information på respektive språk.
• Förmåga att formulera sig och kommunicera på engelska i tal och skrift.
  Det går jättebra att jobba med skolprojektet på engelska! Ni kan använda bilder och videor från skolprojektets hemsida men ta fakta från vår internationella hemsida, alternativt från den engelska (https://www.msf.org.uk/), amerikanska (https://www.doctorswithoutborders.org/) eller annan engelskspråkig hemsida. Eleverna kan självklart utforma sitt påverkansarbeteprojekt på engelska och därmed träna på att förstå, formulera sig och kommunicera på engelska.
• Förmåga att diskutera och reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. 
  I många av de kontexter där Läkare Utan Gränser arbetar används engelska på något sätt. Här finns möjlighet att använda sig av skolprojektets breda material för att reflektera över livsvillkor i kontexter där engelska används.  

• Kunskaper om olika presentations- och spridningsvägar för digitala produktioner. 
  Slutprodukten i projektet, där det är tänkt att eleverna ska producera och presentera ett påverkansprojekt, kan till exempel vara en sociala medier-kampanj, en hemsida, en blogg eller liknande. Här kan det vara viktigt att tänka på målgrupp och hur eleverna bäst sprider sin information på ett trovärdigt och effektivt sätt. 

Förmåga att identifiera och diskutera juridiska frågor i samhället ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel

• Läs här om tillgång till läkemedel och lagar kring patent. 
• Läs här hur sjukhus och sjukvårdspersonal attackeras i strid mot internationella lagar (finns dock inget specifikt bild/videomaterial kring det på skolprojektets hemsida)
• Havsrättskonventionen/SAR-konventionen och ”SOLAS” handlar om skyldigheten att rädda den som är i sjönöd och ta den till en säker plats. Läs mer om vårt arbete på Medelhavet här.
• Utgå ifrån flyktingkonventionen och diskutera varför människor flyr och människors rätt att söka skydd på en säker plats. Läs mer om vårt arbete med migration här.

• Förmåga att använda grundläggande vetenskaplig kommunikationsteori för att analysera sambanden och samspelet mellan människor, medier och samhälle.
  Hur kan medierapporteringen påverka människors inställning till t ex vaccin eller hur ebola framställs i relation till andra smittsamma sjukdomar, vilken framställs som största säkerhetsrisken och varför?

• Kunskaper om lagar, andra bestämmelser, överenskommelser och etiska regler inom medieområdet samt bakgrunden och motiven till deras utformning.
  Hur och vad får man göra när man gör en kampanj i t.ex. social media? Får man använda vilka bilder/vilken musik som helst från en websida? Vad ska man tänka på? Tänk på att kreditera fotografen och att använda skolprojektets logga och inte Läkare Utan Gränsers officiella logga.
• Förmåga att kritiskt granska värderingar och attityder i mediernas budskap.
  Varför får vissa humanitära kriser mer uppmärksamhet än andra, jämför tex. ebola med mässling (två av våra teman), vilken kris får mest uppmärksamhet och varför? Hur framställs vaccin (ett av våra teman) och tveksamheten till vaccin i media? Vad bygger eventuell tveksamhet på? 
• Förmåga att använda digitala medietillämpningar och olika källor för att söka, granska, tolka och värdera information samt förmåga att presentera resultat och mediebudskap med hjälp av varierande uttrycksformer.
  Slutprodukten i projektet är tänkt att vara ett påverkansprojekt från eleverna som de gärna ska försöka sprida till så många som möjligt. Projektet kan resultera i  en artikel, en kampanj, en utställning, en video etc. 

Februari

6:e februari: Internationella dagen för nolltolerans mot könsstympning av flickor och kvinnor (FGM). Läs här om vårt arbete med könsstympning av flickor och kvinnor.

Mars

8 mars: Internationella kvinnodagen. Läs här om vårt arbete med kvinnors hälsa. 
22 mars: Internationella vattendagen. Läs här om vårt arbete med kolera i Jemen. 
24 mars: Världstuberkulosdagen. Läs här om vårt arbete med tuberkulos. 

April

7 april: Världsdagen för åminnelse av offren för Rwandas folkmord. Läs här om hur vår personal minns folkmordet. 
7 april: Världshälsodagen. Läs här om hur patentsystemet för läkemedel förhindrar att människor får tillgång till livräddande mediciner. 
14 april: Internationella Chagasdagen. Läs här om vårt arbete med sjukdomen chagas. 
25 april: Världsmalariadagen. Läs här om vårt arbete med malaria. 

Maj

23 maj: Internationella dagen för avskaffandet av obstetrisk fistula. Läs här om vårt arbete med fistula. 

Juni

14 juni: Internationella blodgivardagen. Läs här om hur en blodpåse kan rädda liv. 
19 juni: Internationella dagen för avskaffandet av sexuellt våld i konflikt. Läs här om vårt arbete med sexuellt våld. 
20 juni: Världsdagen för flyktingar. Läs här om vårt arbete med flyktingar och internflyktingar. 
26 juni: Internationell solidaritetsdag för tortyroffer. Läs här om vårt arbete med några patienter som utsatts för tortyr. 

Juli

28 juli: Världshepatitdagen (WHO). Läs här om vårt arbete med Hepatit och här om hur protester från bland annat Läkare Utan Gränser lett till att läkemedelsföretagen sänkt priset på behandling mot Hepatit C. 

Augusti

19  augusti: Internationella dagen för humanitärt arbete. Läs här om humanitärt arbete och den humanitära rättens betydelse och här om de humanitära principerna i praktiken. 

September

28  september:  Internationella rabiesdagen (WHO). Läs här om hur vi arbetar med försummade tropiska sjukdomar som till exempel rabies. 

Oktober

10 oktober: Världsdagen för mental hälsa (WHO). Läs här om vårt arbete med psykisk ohälsa. 
16 oktober: Världslivsmedelsdagen. Läs här om vårt arbete med undernäring. 

November

14 november: Världsdiabetesdagen. Läs en av våra läkares berättelser om att arbeta med diabetes i Sydsudan. 
18-24 november: Vecka mot antimikrobiell resistens (WHO). Läs här om hur vi arbetar med antibiotikaresistens. 
19 november: Världsdagen för toaletter. Läs här om vårt arbete med kolera. 
25 november: Internationella dagen mot våld mot kvinnor. Läs här om vårt arbete med sexuellt våld.

December

1 december: Internationella AIDS-dagen. Läs här om vårt arbete med hiv/aids. 
18 december: Internationella migrationsdagen. Här finns samlat material om vårt arbete med människor på flykt.